Det var en tidsfråga innan frågan om ekonomin i SON och Östgötateatern (Scenkonst Öst) skulle komma upp. När det nu kommer upp blir det mer av känslor och för lite om strukturfrågor och ekonomi. Låt oss peka på några problemområden och nödvändiga åtgärder att överväga.

Publiken sviker och vi har nått en subventionsgrad där skattemedel betalar cirka 3 000 kronor för varje såld biljett. Detta samtidigt som en privatteater drar flera tusen besökare med ett kommunalt bidrag på cirka 30 kronor biljett. 

Inom loppet av 7–8 år har verksamheternas egenfinansiering halverats, nu på cirka 7 procent. Vem minns inte succéföreställningen "Sound of Music" som låg på drygt 40 procent egenfinansiering. 

Redan i januari uppmärksammade Linköpingslistan detta i kommunstyrelsen. Vi har lagt ett konkret förslag om utredning i syfte att räta upp situationen. Vi menar att man bör titta på följande:

1. Gör om Scenkonst Öst till en verksamhet som samarbetar med större kommuner i Östra Sverige inom en radie om cirka 20 mil: Jönköping, Örebro, Västerås, Kalmar och varför inte någon av kulturinstitutionerna i Stockholm. Symfoniorkestern och Östgötateaterns musikalproduktioner borde framföras på många flera orter. Nedlagda kostnader i scenografi, repetitionstid och andra fasta kostnader kan då slås ut på en större marknad och samtidigt skapa ett bättre utbud i flera städer.

2. Finansiera verksamheten med koncernbidrag på samma sätt man gör i Stockholm och Uppsala. Lägg de olika verksamheterna under kommunernas respektive koncernmoder, Stadshus AB och Rådhus AB och låt regionens bidrag fördelas till respektive verksamhet. Det skulle innebära en betydande kostnadsbesparing genom lägre bolagsskatt för kommunerna.

3. Öka Linköpings insats i verksamheterna. Det är inte rimligt att Norrköping med ett sämre skatteunderlag än Linköping ska stå för en högre andel av kostnaderna för kulturutbudet i regionen. Skattebetalarna i Norrköping är med och finansierar universitet, regionsjukhus och statens beställningar till Saab, verksamheter som tillsammans utgör basen i Linköpings skatteunderlag. 

4. Genomför strukturförändring inom verksamheterna. Se över hur man arbetar. Behöver man till exempel ha en egen snickeriverkstad, tar det 4 veckor att ställa om mellan teaterns föreställningar när man med kortare tid får in fler föreställningar. Kan man inte köpa in föreställningar som redan finns producerade på andra regionteatrar eller privatteatrar som en del i ett ökat utbud, kan det vara en fördel med en mindre teaterensembel i Linköping.

Vi ska inte dra ned på kulturutbudet. Den fjärde storstadsregionen ska ha ett utbud värdigt en storstad. Men det behövs förändringar på flera nivåer som skapar de ekonomiska förutsättningarna för ett ökat utbud.