Linköpings kommun verkar inte kunna möta det behov som finns när det gäller elever med autism och andra funktionsnedsättningar. Linköpingslistan ser med djup oro hur barn som har rätt till en anpassad utbildning lämnas åt sitt öde, något som kan få förödande konsekvenser.
Flera vårdnadshavare har kontaktat oss och berättat om sina erfarenheter: barn som nekas plats i autismklass med motiveringen att behovet inte är "tillräckligt stort", trots att deras vardag präglas av kaos utan rätt stöd. Av den anledningen valde vi i Linköpingslistan att försöka lyfta frågan genom ett nämndinitiativ i barn- och ungdomsnämnden. Tyvärr utan gehör från styrande S+M som inte ens ville bereda vårt förslag.
Mycket olyckligt eftersom vi samtidigt hör från rektorer att skolorna saknar både lokaler och resurser. Med en lärare per klass på 27–30 elever, i miljöer som inte är anpassade för barn med särskilda behov, blir det omöjligt att ge det stöd som skollagen kräver. Resultatet? Elever riskerar att bli hemmasittande, med försämrad hälsa och en framtid som begränsas redan innan den börjat. Enligt skollagen har alla barn rätt till en utbildning anpassad efter deras förutsättningar. För elever med autism kan det innebära små undervisningsgrupper, som autismklasser, eller individuella anpassningar som lugna miljöer och extra personal.
I Linköping brister det. När platser i autismklasser saknas och ordinarie skolor inte har resurser att ta över, faller barn mellan stolarna. Så kan vi inte ha det!
Vi i Linköpingslistan menar att vi måste kunna kräva mer. Det räcker inte med fina ord i kommunens "Kommunövergripande mål" om att elever med särskilda behov ska få anpassad undervisning. Nu krävs handling. Därför kommer vi återigen föreslå att barn- och ungdomsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda behovet av autismklasser: Stämmer antalet platser överens med det faktiska behovet i kommunen? Om inte, måste antalet utökas.
Kommunen måste också förbättra stödet i alla skolor: Elever med autism och andra funktionsnedsättningar ska garanteras anpassade lärmiljöer och tillräcklig personal, oavsett om de går i en autismklass eller en ordinarie klass.
Detta är ett första steg för att vända en växande problematik. Utan rätt insatser ökar risken för psykisk ohälsa och långsiktiga samhällskostnader. Men viktigast av allt: varje barn i Linköping förtjänar en likvärdig chans till utbildning och utveckling.