Linköping bör ligga i framkant med skarpare klimatmål

Vi föreslår att ett klimatpolitiskt råd upprättas där representanter från bland annat Linköpings universitet ingår, skriver debattörerna

Det långsiktiga målet är att kommunen uppnår netto-noll växthusgasutsläpp senast 2045, i linje med det nationella klimatmålet. Detta känns som en låg ambition för en ambitiös kommun, menar insändarskribenterna.

Det långsiktiga målet är att kommunen uppnår netto-noll växthusgasutsläpp senast 2045, i linje med det nationella klimatmålet. Detta känns som en låg ambition för en ambitiös kommun, menar insändarskribenterna.

Foto: Johan Nilsson/TT/Arkivbild

Debatt2023-06-07 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Linköpings kommun har utarbetat en klimatfärdplan 2024–2030 som nu är på remiss, dock endast inom kommunen själv. Miljöpartiet i Linköping har begärt att även organisationer utanför kommunen ska få lämna remissvar, men denna begäran avslogs (Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen 2023-05-12). Eftersom kommunen inte vill ha vårt remissvar ger vi här en kort sammanfattning av detta.

Klimatfärdplanens syfte är att redovisa vilka åtgärder som ska genomföras för att målen i Klimat- och energiprogrammet ska uppnås. Ett sådant syfte bör innehålla tydliga kriterier för att målen uppfylls, men sådana kriterier saknas helt i rapporten. Det långsiktiga målet är att kommunen uppnår netto-noll växthusgasutsläpp senast 2045, i linje med det nationella klimatmålet. Detta känns som en låg ambition för en ambitiös kommun. 

Som etappmål anger kommunen att den är koldioxidneutral 2025, och att den ska ha minskat växthusgasutsläppen med 70 procent 2030 jämfört med 1990. Kommunledningen gick i april ut med att det första målet inte kommer kunna nås (Kristina Edlund, Östnytt 23-04-14). Vi förutsätter därför nu att de nya målen formuleras och följs upp så att de verkligen nås. 

Färdplanen innehåller en lång lista på åtgärder. I inget fall anges en uppskattning av hur stor effekt respektive åtgärd beräknas få, eller på vilket sätt denna effekt ska följas upp. Det är därmed helt omöjligt att prioritera mellan olika åtgärder eller att successivt bedöma om man är på rätt väg. Enligt färdplanen ska uppföljning ske regelbundet. Det saknas dock helt instruktioner om hur en kvantitativ uppföljning ska ske. Uppföljningen bör även granskas av en oberoende instans (i linje med de krav som ställs på företag i EU; se till exempel CSRD-direktivet). 

Linköping är en kommun med framtidstro och ambitioner. Kommunen bör därför ligga i framkant, genom skarpare mål än nationen, genom professionell uppföljning i klass med näringslivet och genom att ha en extern granskare av uppföljningsprocessen. Vi föreslår att, i likhet med Lunds kommun, ett klimatpolitiskt råd upprättas där representanter från bland annat Linköpings universitet ingår. Det är viktigt att rådets ledamöter har en hög vetenskaplig kompetens inom olika ämnesområdena för att kunna följa upp färdplanen på ett objektivt sätt.