Allt fler barn har kontakt med BUP. Anställningsstoppet infört 2023 och nu även varsel gör dock paradoxalt nog att BUP har allt mindre personal att möta upp de snabbt ökande vårdbehoven, skriver debattörerna.
Öppet brev till regionledningen och regionstyrelsen i Östergötland:
Som fackliga ombud för Östergötlands läkarförening inom Psykiatricentrum ser vi ett behov av att uppmärksamma de påtagliga risker och långtgående konsekvenser som varslet inom Psykiatricentrum och övriga sjukvården kommer att medföra. Vi känner en djup oro både för våra patienters liv och hälsa och för alla våra medarbetares arbetsmiljö och vilja att jobba kvar.
BUP
BUP har i uppdrag att utreda och behandla psykiatriska sjukdomar samt utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser som ADHD och autism. Verksamheten innebär specialistpsykiatrisk vård med ett stort ansvar för de känsligaste i samhället. BUP jobbar inte bara med barn utan med hela familjen och utöver detta sker samverkan med andra aktörer i samhället: skolan, socialtjänsten, habiliteringen, barnkliniken med flera.
Arbetsmiljön är redan i dagsläget mycket ansträngd. I hela samhället diskuteras barn och ungdomars ökade psykiska ohälsa. I media uppmärksammas ständigt köerna och långa väntetider till utredning och behandling. Socialstyrelsen understryker i sina riktlinjer vikten av tidig diagnos och behandling för att öka barns funktionsnivå och att minska risken för samsjuklighet.
Allt fler barn har kontakt med BUP. Anställningsstoppet infört 2023 och nu även varsel gör dock paradoxalt nog att BUP har allt mindre personal att möta upp de snabbt ökande vårdbehoven. Detta ger direkt negativ påverkan både på personal samt patienter, deras familjer och hela samhället.
Redan nu föreligger ett stort problem med långa vårdköer, ökad medicinering, problematisk skolfrånvaro samt familjer som drabbas hårt i sin vardag. De nya nedskärningarna riskerar att göra situationen ohållbar utifrån patientsäkerhetsperspektiv, med ökad risk för samsjuklighet och även suicid.
Trots att antalet fastställda vårdplatser ligger cirka 60 procent över riksgenomsnittet, så har rättspsykiatrin i Vadstena 40 procent lägre antal läkare, 70 procent lägre antal sjuksköterskor, 19 procent lägre antal skötare, 31 procent lägre antal kuratorer och 26 procent mindre antal arbetsterapeuter, skriver debattörerna.
RÄTTSPSYKIATRIN
Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena har som sitt viktigaste uppdrag att garantera kombinationen samhällsskydd och vård. Här bedrivs högspecialiserad rättspsykiatrisk vård på en nivå som endast bedrivs på ett mindre antal enheter i landet, vilket redan bidrar till ett mer effektivt användande av hälso- och sjukvårdens resurser. Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena bär säkerhetsklassificering 1, 2 och 3, vilket innebär att patienter från hela landet, som av olika skäl kräver högre säkerhet, kan remitteras dit.
Rättspsykiatriska kliniken bedriver enbart tvångsvård. Vården kan inte delegeras till så kallade ”satellitplatser” på kliniker som inte kan garantera rätt säkerhetsnivå och specialistläkarnärvaro. Vissa patienter vårdas nu vid de vuxenpsykiatriska klinikerna utifrån platsbristen inom rättspsykiatrin, vilket tränger undan de allmänpsykiatriska patienter som behöver slutenvård.
Vården bedrivs i regionens regi, men på uppdrag av domstol och kriminalvård och i samarbete med kommuner. In- och utflödet av patienter är därmed något som kliniken inte kan påverka då flödet inom den rättspsykiatriska vården är beroende av externa aktörer.
Enligt Socialstyrelsens statistikdatabas har antalet patienter som dömts till rättspsykiatrisk vård per år ökat från 1 600 dömda (2011) till 2 000 dömda (2022). För Region Östergötland är ökningen ännu tydligare: från 12 dömda (2011) till 24 dömda (2022). Samtidigt har medianvårdtiden ökat från 42 månader till 58 månader på riksnivå, medan aktuell medianvårdtid för Vadstena ligger på 74 månader (Rättspsyk – Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister, 2022). Skillnader speglar verksamheternas uppdrag och säkerhetsnivå, vilket tyder på att det vårdas ”svårare” och mer komplexa patienter i Vadstena än på andra ställen.
De patienter som överlämnas till rättspsykiatrisk vård är en utsatt och sårbar grupp som till mycket stor andel (kvinnor 97 procent, män 93 procent) haft kontakt med den psykiatriska vården tidigare. Dessa individer har även i hög omfattning (kvinnor 73 procent, män 66 procent) haft kontakt med psykiatrin innan 18 års ålder, alltså inom BUP (Rättspsyk – Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister, 2023). Genom åren har en ökning setts av personer som varit i kontakt med psykiatrisk vård innan de dömdes till rättspsykiatrisk vård.
Sedan mer än 10 månader tillbaka är rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena överbelagd. Samtidigt väntar 34 patienter som dömts till rättspsykiatrisk vård på att få en plats där. En del av dessa befinner sig fortfarande i häkten eller på allmänpsykiatriska avdelningar i stället, men det finns även en del som fortfarande är så kallade frifotingar och befinner sig ute i samhället – utan någon tillsyn eller behandling. Kliniken fullföljer därmed inte sitt uppdrag om samhällsskydd. Överbeläggningar inne på avdelningen riskerar patient- och personalsäkerheten och resulterar i en dålig arbetsmiljö.
Rättspsykiatrisk vård inom Region Östergötland kan enligt resonemanget tidigare i texten inte jämföras med annan vård, utan enbart med vård på andra rättspsykiatriska kliniker i landet, och borde undantas från gemensamma och generella sparkrav. Jämfört med rättspsykiatrin på riksnivå har Vadstena redan nu avsevärt mindre personal per vårdplats, vilket tydligt framgår från statistik från rapporten ”Psykiatrin i siffror: Rättspsykiatri – kartläggning 2022”: Trots att antalet fastställda vårdplatser ligger cirka 60 procent över riksgenomsnittet, så har rättspsykiatrin i Vadstena till exempel 40 procent lägre antal läkare, 70 procent lägre antal sjuksköterskor, 19 procent lägre antal skötare, 31 procent lägre antal kuratorer och 26 procent mindre antal arbetsterapeuter (angivna siffror är avvikelsen från medianvärdet).
Utöver ovanstående ska Kriminalvården i vår region utöka sin kapacitet med cirka 300 platser. Intagna på häkten och fängelser hanteras av allmänpsykiatrin eller rättspsykiatrin, när Kriminalvårdens konsultläkare inte är i tjänst och när det behövs bedömning om psykiatrisk tvångsvård. Detta medför att allmänpsykiatrin och rättspsykiatrin kommer att få ett utökat uppdrag i detta avseende, men något beslut om utökade resurser för det finns i nuläget inte.
Det låga antalet vårdplatser leder till patientrisker och ökad arbetsrelaterad stress hos personalen. Dessutom minskar nu de allmänpsykiatriska vårdplatserna, eftersom patienter dömda till rättspsykiatrisk vård inte får plats på rättspsykiatriska kliniken, utan i stället skrivs in och vårdas på de vuxenpsykiatriska klinikerna, skriver debattörerna.
VUXENPSYKIATRIN
Vuxenpsykiatrisk vård i Östergötland är i ett nationellt perspektiv lågt prioriterad. Enligt nationell jämförelse 2022 är antalet slutenvårdsplatser per 100 000 invånare lägst i landet; vi har 21 platser att jämföra med genomsnittet, som är 31 platser (detta betyder att vi borde öppna cirka fyra avdelningar till för att komma upp i riksgenomsnittet). Vårt behov av mellanvård är därmed större än i övriga riket, men den vården ska nu läggas ner i Linköping och finns inte i Norrköping. Det låga antalet vårdplatser leder till patientrisker och ökad arbetsrelaterad stress hos personalen. Dessutom minskar nu de allmänpsykiatriska vårdplatserna, eftersom patienter dömda till rättspsykiatrisk vård inte får plats på rättspsykiatriska kliniken, utan i stället skrivs in och vårdas på de vuxenpsykiatriska klinikerna (med oklar vårdtid, som dock kan vara flera år per patient).
Kompenseras det låga antalet slutenvårdsplatser med en mer utbyggd öppenvård? Det är svårt att göra dessa jämförelser, men det går lätt att konstatera att antalet specialistsjuksköterskor per 100 000 invånare är 13 stycken i Östergötland jämfört med 20 stycken som riksgenomsnitt. Även för andra sjuksköterskor, psykologer samt läkare ligger vi tydligt under riksgenomsnittet.
Denna snedfördelning av resurser har funnits länge och innebär att specialistpsykiatrin i Östergötland har svårt att redan nu ge samma stöd och insatser till patienter och vårdgrannar (till exempel primärvården och kommunerna) som i övriga landet. Med kommande neddragningar kommer förutsättningarna att försämras avsevärt.
Resursminskningen är inte enbart generell, utan delar av den psykiatriska vården tas helt eller delvis bort. Exempel på tre utsatta grupper vars insatser kraftigt påverkas är traumavården då det specialiserade traumateamet i Linköping tas bort, patienter med ätstörning då det sker en kraftig neddragning av den specialiserade ätstörningsvården, och patienter som via mellanvården utvecklar färdigheter att hantera vardagens krav utanför avdelningen har inte den möjligheten längre då mellanvården läggs ned.
Samtidigt som denna kraftiga neddragning sker inom regionen så har kommunerna minskat sina insatser till samma patientgrupper genom neddragningar inom boendestöd, daglig strukturerad sysselsättning med mera.
Psykiatriambulansen infördes under hösten 2022 men minskar nu sin verksamhet, vilket leder till mindre tillgänglighet, skriver debattörerna.
Psykiatriambulansen infördes under hösten 2022 men minskar nu sin verksamhet, vilket leder till mindre tillgänglighet. Vi befarar att det kommer att leda till försämrad vård med ökade skador för patienter men även ökad belastning för primärvården, polisen, den reguljära ambulansen, räddningstjänsten och kommunerna.
Personalneddragningar och resursminskning i den vuxenpsykiatriska vården kommer att leda till en rad ytterst allvarliga konsekvenser för berörda individer och för hela samhället:
* Ökad sjuklighet när patienter inte får bedömning, behandling och uppföljning i tid.
* Ökad sjukskrivningsgrad med både mer korttidsfrånvaro och fler långtidssjukrivningar, vilket innebär betydande samhällsekonomiska förluster i form av kostnader för sjukskrivning och ekonomiskt bistånd samt förlorade skatteintäkter.
* Ökad mängd jourärenden och inläggningar då patienter inte kan hållas stabila i öppenvården.
* Ökade väntetider för patienter som remitteras över från BUP eller vårdcentral.
* Ökad risk för brott som misshandel och mord när samhällets svårast psykiskt sjuka inte får essentiell vård på grund av resursbrist. Våra patienter är därtill själva redan mycket våldsutsatta.
* Ökad frekvens av suicid när vi inte har resurser för vårt suicidpreventiva uppdrag.
Liksom inom övrig hälso- och sjukvård är det inom psykiatrin alltid billigare att ge rätt vård i tid.
Nedskärningar inom BUP resulterar i en ökad belastning inom vuxenpsykiatrin, när unga inte får rätt hjälp i tid. Nedskärningar inom vuxenpsykiatrin kommer leda till ökad belastning inom rättspsykiatrin, då sjuka patienter som inte får rätt hjälp löper ökad risk att begå allvarliga brott, skriver debattörerna.
Arbetsmiljön inom Psykiatricentrums verksamheter är redan hårt pressad. Med pågående anställningsstopp och sparkrav samt liggande varsel kommer situationen att bli ohållbar både för våra patienter, för våra medarbetare inom samtliga professioner, och för våra chefer i verksamheterna. Tillgängligheten till vården är redan i dagsläget gravt undermålig och väntetiden till utredning och behandling är många fall flera år! Vi ser varje dag med smärtsam tydlighet konsekvenserna detta för våra patienter, deras närstående och för hela samhället.
De nedskärningar som nu görs kan möjligen på kort sikt spara några kronor. På lite längre sikt blir effekten dock i stället en kostnadsökning. Anställningsstopp, utbudsbegränsningar och varsel av personal kommer att leda till en ogynnsam kedjereaktion, med både försening av nödvändig vård och förskjutning till andra kliniker. Nedskärningar inom BUP resulterar i en ökad belastning inom vuxenpsykiatrin, när unga inte får rätt hjälp i tid. Nedskärningar inom vuxenpsykiatrin kommer leda till ökad belastning inom rättspsykiatrin, då sjuka patienter som inte får rätt hjälp löper ökad risk att begå allvarliga brott. Rättspsykiatrin, med sina redan i dag långa vårdtider, blir då slutstation.
Konsekvenserna är ett stort lidande på olika nivåer och en kostnadsexplosion, då många års vård på rättspsykiatrisk klinik kostar enormt mycket mer än adekvat vård i rätt tid inom BUP och vuxenpsykiatrin. Till detta kommer även ökade kostnader för sjukskrivning och förlorade skatteintäkter, när människor inte får adekvat vård och därför blir så sjuka att de under lång tid, eller resten av sina liva, hamnar utanför arbetsmarknaden.
För den personal som blir kvar i våra verksamheter kommer nedskärningar och varsel resultera i en allvarlig försämring av arbetsmiljön. Ökad belastning och stress, mindre tid för återhämtning samt frustration över att inte kunna erbjuda god vård, leder tillsammans till risk för utmattning, sjukskrivningar, uppsägningar och i sin tur ännu större personalbrist.
De nu aktuella besparingsåtgärderna kommer på sikt bli kostnadsdrivande och få motsatt effekt!