Patienter som insjuknar i en svår kronisk sjukdom som MS måste snabbt få diagnos, vård och behandling. Lika viktigt är kontinuerligt god vård och rehabilitering. MS är en livslång sjukdom där svårighetsgraden oftast ökar med åren. Under tiden sjukdomen går i skov är behandling med effektiva bromsmediciner avgörande. När MS övergår i ett mer progressivt skede behövs insatser som rehabilitering, hjälpmedel vid funktionsnedsättning samt anpassning av bostad och arbetsplats.
Sjukdomens komplexitet och progressiva förlopp ställer krav på välfungerande vårdkedjor. I Vårdkedjerapporten som nyligen presenterades återfinns på statistik från MS-registret, som är centralt för att kunna följa MS-vårdens utveckling.
Registret blir alltmer heltäckande, men Neuroförbundet anser att det är bekymmersamt att täckningen i vissa landsting fortfarande är relativt låg.
Men det är bara landstinget i Västerbotten som når målet att minst 90 procent av dem med MS ska följas via kvalitetsregistret. I Region Östergötland är motsvarade siffra drygt 80 procent.
Det finns betydande brister inom den svenska MS-vården i förhållande till de målsättningar som MS-sällskapet är överens om. Det tar för lång tid från det att den enskilde söker vård med MS-symtom till diagnos och behandling. Alltför få med skovvis MS får behandling med effektiva bromsläkemedel. Inte ens hälften av alla med MS har träffat en neurolog de senaste tolv månaderna.
Enligt MS-registret finns omfattande och omotiverade skillnader mellan landstingen vad gäller andelen behandlade patienter som haft skovvis MS i högst 15 år. Minst 75 procent av dessa personer ska enligt riktlinjerna behandlas med effektiva bromsläkemedel. Region Östergötland ligger i närheten av dessa nivåer.
Neuroförbundet har länge drivit opinion för en upprustning av neurologin i Sverige. Det fattas i dag minst 300 neurologer och fler läkare måste stimuleras att specialisera sig inom neurologi för att säkerställa kompetens och kontinuitet.
Vi välkomnar Socialstyrelsens arbete med att ta fram nationella riktlinjer för MS. Riktlinjerna bör utgöra ett viktigt steg mot en mer jämlik MS-vård inkluderande effektiv behandling, tidig diagnostisering och en sammanhållen rehabilitering.
Andreas Greén
ordförande
neuroförbundet Linköping