Läkare pluggar längre men får inte fler veckor med CSN

För att motverka risken för avhopp, förlängd studietid eller psykisk ohälsa på grund av ekonomisk stress måste läkarstudenter ha möjlighet att ansöka om studiemedel för 280 veckor i stället för 240 veckor, skriver debattörerna.

Sveriges patienter är i skriande behov av nya läkare, och därför måste läkarstudenterna ges bästa möjliga förutsättningar att klara av sina studier, skriver debattörerna.

Sveriges patienter är i skriande behov av nya läkare, och därför måste läkarstudenterna ges bästa möjliga förutsättningar att klara av sina studier, skriver debattörerna.

Foto: Victor Bomgren

Debatt2022-09-13 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu är höstterminen igång för Linköpings läkarstudenter. Att läkarutbildningen är krävande och ofta stressig råder det inga tvivel om. Men tyvärr är många läkarstudenter stressade redan innan terminen börjat – över sin ekonomi. Vi anser därför att det är hög tid att läkarstudenter får rätt till 280 veckor med studiemedel, i stället för dagens 240 veckor.

Läkarutbildningen är Sveriges längsta yrkesutbildning. Nyligen blev den dessutom ännu längre. Förra året vid den här tiden började de första studenterna på det nya läkarprogrammet som är sex år långt, i stället för som tidigare fem och ett halvt år. Men trots detta förväntas läkarstudenter fortfarande klara sig på lika många veckor med studiemedel som alla andra studenter. 240 veckor motsvarar sex års studier på heltid. Studiemedlen räcker med andra ord till en läkarutbildning – men inte en enda vecka till. 

Inom många andra discipliner räcker tre års heltidsstudier till en examen som gör en redo för arbetslivet. Men när en läkarstudent pluggat i tre år har hen bara kommit halvvägs med studierna! Andra studenter kan med andra ord hoppa på en utbildning, inse att den inte var helt rätt och byta efter en termin eller två, när de kommer in på sin drömutbildning. De kan ofta rent av ta ut både en och två examina – veckorna med CSN kommer ändå räcka till. Men läkarstudenter däremot måste komma in på läkarprogrammet redan på första försöket, utan att passera ett enda ”felsteg” i form av en termin eller två på en annan högskoleutbildning. Annars räcker inte studiemedlen. 

Så ser dock inte verkligheten ut. Läkarstudenter är nämligen också människor! Alla börjar inte läkarprogrammet direkt efter gymnasiet. En del kommer på att de vill bli läkare först lite senare i livet. En del har alltid vetat att de vill bli läkare, men kommer inte in på första försöket. (Vilket inte är det minsta konstigt: antagningspoängen är skyhöga!) För de studenter som hunnit plugga innan de kommer in på läkarprogrammet innebär det i praktiken att de antingen behöver bli försörjda av familj eller partner, eller jobba extra på tok för mycket, för att rent ekonomiskt ta sig igenom de senare delarna av utbildningen. Det är orimligt att det ska behöva vara så. 

Frågan om att utöka antalet veckor med studiemedel väcktes redan för snart tio år sedan, i utredningen om en ny läkarutbildningaktörer var då positiva, bland annat CSN själva. Men än har inget hänt med förslaget. Nu är det hög tid för förändring. Sveriges patienter är i skriande behov av nya läkare, och därför måste läkarstudenterna ges bästa möjliga förutsättningar att klara av sina studier. För att motverka risken för avhopp, förlängd studietid eller psykisk ohälsa på grund av ekonomisk stress måste läkarstudenter ha möjlighet att ansöka om studiemedel för 280 veckor i stället för 240 veckor. Vi kräver att den nya regeringen tar höjd för detta i sin höstbudget.