De flesta fängelsestraff är idag korta - närmare 70 procent av fängelsedomarna är under 6 månader. Under så kort tid är det svårt att hinna med ett omfattande återfallsförebyggande arbete som i många fall behövs. Det är därför frivården har en sådan viktig roll. Inom frivården samlas alla klienter som står under övervakning för att man antingen dömts till en frivårdspåföljd, en skyddstillsyn, eller för att man blivit villkorligt frigiven från anstalt. Fängelsedömda som avtjänar straffet med fotboja övervakas också av frivården.
Den första januari fick Kriminalvården en efterlängtad ny lag som innebär att man även inom frivården får behandla personuppgifter i underrättelsesyfte. Den nya lagen kommer stärka arbetet mot återfall i brott. Kriminalvården får nya verktyg att samla in kunskap även om frivårdens klienter, på samma sätt som vi sedan länge framgångsrikt har gjort i underrättelsesarbetet på anstalter och häkten. Ju mer kunskap vi har om klienter och de säkerhetsrisker som finns runt dem, desto bättre kan vi anpassa både stödet och kontrollen av dömda som avtjänar en frivårdspåföljd. Om vi dessutom kan omhänderta information från de myndigheter vi samverkar med, kommer frivården att öka effektiviteten i både vårt säkerhets- och återfallsförbyggande arbete och ny brottslighet kan förhindras. Rent konkret ser vi att den nya lagen kommer förbättra arbete mot våldsbejakande extremism och den organiserade brottsligheten, eftersom vi kommer kunna dela underrättelser med andra myndigheter som arbetar inom detta område.
Varje år påbörjar närmare 11 000 personer en frivårdspåföljd och är Kriminalvårdens största verksamhet sett till antal klienter. I frivårdens arbete utgår vi från noggranna risk- och behovsbedömningar. Utifrån dessa ser vi vilka kontrollåtgärder och återfallsförebyggande insatser som kommer att behövas för att personen inte ska begå nya brott.
Genom att kontrollera och ge professionella återfallsförebyggande insatser skapas förutsättningar för dömda att inte begå nya brott. Att varje vecka arbeta med de orsaker som gjort att man begått brott ger effekt, det visar internationell forskning, och ute i samhället finns riskerna hela tiden närvarande.
Med den nya lagstiftningen får frivården betydligt bättre förutsättningar. Därtill behövs politiska beslut som ger frivården möjlighet att verkställa tydliga och ingripande straff, vilket innebär att frivården kan använda utökade kontrollmekanismer som kan behövas vid ett straff i frihet; exempelvis fotbojor för fler, drogkontroller och tillfällig områdesbegränsning. Detta sammantaget kommer än mer öka tryggheten under tiden straffet avtjänas – för oss alla.
Lennart Palmgren
Frivårdsdirektör
Kriminalvården