L: Kärnkraften är nyckeln till Sveriges framtid

Skillnaden är att kärnkraften, trots sina klimatfördelar, länge varit politiskt kontroversiell. Nu är det dags att lägga den debatten bakom oss, skriver Patrik Karlson (L) och Johan Thorén (L).

Vi står inför en grön industriell revolution. För att lyckas måste elen räcka till – året runt, i hela landet. Kärnkraften är den plattform vi bygger det nya Sverige på, skriver Patrik Karlson (L) och Johan Thorén (L).

Vi står inför en grön industriell revolution. För att lyckas måste elen räcka till – året runt, i hela landet. Kärnkraften är den plattform vi bygger det nya Sverige på, skriver Patrik Karlson (L) och Johan Thorén (L).

Foto: Dennis Petersson/Johan Nilsson/TT

Debatt2025-04-17 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sverige står inför en avgörande prövning. Vårt elsystem pressas från flera håll – både av klimatmålen och av elektrifieringens krav. Industrin och näringslivet behöver en långsiktig och trygg elförsörjning, hushållen behöver stabila priser, och totalförsvaret kräver robust infrastruktur. I det läget är valet tydligt: Sverige måste bygga ny kärnkraft.

Liberalernas hållning är klar. Vi tror på teknisk utveckling, långsiktigt ansvar och ett elsystem som bygger på fakta – inte på önsketänkande. Därför är regeringens besked om att införa statligt stöd till investeringar i ny kärnkraft välkommet och en nödvändig signal till marknaden, att Sverige menar allvar.

Kärnkraften är ett av våra viktigaste verktyg i klimatomställningen. Det är en fossilfri, planerbar och storskalig kraftkälla som kan samverka med både vind och sol. Till skillnad från väderberoende kraftslag levererar kärnkraft el när den behövs – även under kalla och vindstilla vinterdagar när förbrukningen är som högst. Det är just den stabila baskraften som gör att vi över huvud taget kan bygga ut elsystemet. Utan den får vi störningar, prischocker och sämre leveranssäkerhet. Därför är kärnkraften inte ett alternativ bland andra utan den är förutsättningen för att något annat över huvud taget ska fungera.

Samtidigt ska vi vara ärliga: att bygga ny kärnkraft är dyrt, komplext och tar tid. Men det är också en investering med mycket lång livslängd. En reaktor producerar fossilfri el i över 60 år – ofta längre. Den betalar tillbaka sig genom varje kilowattimme som stabiliserar nätet, håller nere priserna och driver industrin.

Mot detta står ett allvarligt faktum, marknaden klarar det inte själv. Inte för att tekniken inte håller, utan för att tidsramarna, kapitalkraven och den politiska risken avskräcker investerare. Därför föreslår regeringen ett system med statliga lån och differenskontrakt, där staten delar risken men också sätter tydliga ramar för att undvika överkompensation.

Detta är inte unikt. Det är samma logik som gäller för stöd till vindkraft, solenergi och andra infrastruktursatsningar. Skillnaden är att kärnkraften, trots sina klimatfördelar, länge varit politiskt kontroversiell. Nu är det dags att lägga den debatten bakom oss.

Kärnkraften har en viktig roll att spela, inte bara i Sverige, utan i hela Europa. Genom att bygga ny kärnkraft kan vi exportera ren energi till länder som fortfarande är beroende av kol, gas eller till och med rysk energi. Det stärker både klimatkampen och vår säkerhetspolitiska position.

Sverige har varit en kärnkraftsnation i över 50 år. Det gjorde vår industri konkurrenskraftig, vår elförsörjning trygg och vår klimatpåverkan låg. Nu behöver vi ta det arvet in i framtiden – inte nostalgiskt, utan rationellt och ansvarstagande.

Vi står inför en grön industriell revolution. För att lyckas måste elen räcka till – året runt, i hela landet. Kärnkraften är den plattform vi bygger det nya Sverige på. Ett Sverige som är fossilfritt, konkurrenskraftigt och fritt från beroenden. Ett Sverige som går före, med fakta, frihet och framtidstro.