Svar på "Konkurrerar kyrkan illojalt?", Torbjörn Lindhe, 7/4.
Svenska kyrkan skildes från staten år 2000 och förfogar inte längre över skattemedel utan medlemsavgifter till den församling som man är medlem i.
Kyrkan och klostren har genom historien bedrivit jord- och skogsbruk, producerat och sålt olika produkter för att möjliggöra sin verksamhet. Stiftsgårdarna har restaurang- och konferensverksamhet.
Att en församling eller ett pastorat driver ett bolag är ingen nyhet. Det råder näringsfrihet i Sverige och Svenska kyrkan får driva näring i bolagsform. Kyrkoordningen anger inriktningen för näringsidkande.
Den övergripande anledningen för pastoratet att driva ett bolag är att säkerställa att den grundläggande uppgiften även kan ske i framtiden. Holdingbolaget ägs av fullmäktige och framtida överskott tillfaller kyrkokassan.
Holdingbolagets drift sker på marknadsmässiga villkor. Pastoratets ekonomi subventionerar inte driften av holdingbolaget. Holdingbolaget har fått ett lånelöfte vilket innebär att man vid behov kan låna pengar mot ställd säkerhet och betala amortering och ränta till pastoratet.
En bedömning får göras i förekommande fall om detta gynnar pastoratet. Holdingbolaget får ta ställning till om något kreditinstitut ger bättre villkor. Fullmäktige har fastställt policydokument för förvaltningen av pengar och den ska vara försvarbar ur ett etiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv.
Pastoratets ekonomi står under årlig revision och svensk lag liksom Holdingbolaget gör. I båda fallen kontrolleras så att det inte sker några oegentligheter.
Näringsverksamheten bedrivs i aktiebolagsform och lyder därför under aktiebolagslagen. Fullmäktige har beslutat om ägardirektiv och Holdingbolagets styrelse är sammansatt av ledamöter från alla nomineringsgrupper i fullmäktige för att säkerställa demokratin. Författaren ger förslag på olika verksamheter som bolagen kan ägna sig åt men att föreslå borgerliga begravningar är enligt vår uppfattning att gå lite väl långt. Det är som att föreslå för en vegan att öppna köttaffär.
Inför köpet av Wienerbageriet granskades företaget av utomstående jurister och ekonomer och var inte konkursmässigt när avtal skrevs men vad som hände de sista månaderna innan övertagandet kan bara förra ägaren svara på. Våra församlingar inhandlar mycket bröd för sina verksamheter. Inköpet av ett gammalt anrikt lokalt bageri är därför något som har en naturlig koppling till församlingarna. Församlingarna får bröd och de anställda på bageriet kan arbeta vidare och tjäna sitt uppehälle. Det är också ett sätt att arbeta för Guds rike.