Kvinnor som flyr från våld behöver både skydd och stöd

Alla kvinnor och barn som behöver fly från sina hem har rätt till rättssäkra och kvalificerade stödinsatser som bidrar till att de tillsammans kan bygga upp ett nytt liv, skriver Sanna Detlefsen vid Linköpings Stadsmission.

Det kan vara livsavgörande med rätt stöd och hjälp just när kvinnan lämnar en relation, skriver debattören.

Det kan vara livsavgörande med rätt stöd och hjälp just när kvinnan lämnar en relation, skriver debattören.

Foto: Fredrik Sandberg/tt

Debatt2020-05-19 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Under coronakrisen har vi sett flera bevis på människors kreativitet och medmänsklighet i att stödja och hjälpa varandra. Ett av de initiativ vi kunnat läsa om på senaste tiden är erbjudandet av vandrarhem och tomma hotellrum till kvinnor och barn som flyr från sina hem. 

Tanken i sig är god, men vi får aldrig bortse från vikten av att komplettera skyddet med rättssäkra och professionella insatser. Genom forskning och erfarenhet vet vi att det kan vara livsavgörande med rätt stöd och hjälp just när kvinnan lämnar en relation eftersom det då är störst risk att hon dödas.

Vi ser allt som oftast levnadshistorier i media idag att förövare använder coronaviruset som en anledning till att ytterligare begränsa kvinnors livsutrymme. Stödsamtal och inbokade vårdkontakter ställs in. Andrum som arbete och fritidsaktiviteter ger försvinner. Såväl statistik som forskning visar en ökning av våldet under coronakrisen på samma sätt som under sommaren och andra semestertider. 

När väl corona och troligtvis även en lång sommar har passerat är vi djupt oroade över dess konsekvenser. Totalt tror vi att det kanske bara är en tiondel av alla fall inom våld i nära relation som anmäls. Det är vad vi ser när vi är i dialog med personer vi möter i våra verksamheter.

Den som befinner sig i en utsatt situation och stannar kvar gör det av en anledning. Genom forskning och erfarenhet vet vi att kvinnorna lever i en så kallad normaliseringsprocess där den utsatta steg för steg anpassar sig till en vardag som präglas av våld. Anpassningen leder ofta till isolering och gör att våldet till slut nästan uppfattas som normalt. För den som inte känner till våldets logik kan det vara svårt att förstå. För den våldsutsatte kan det handla om liv eller död då det dödliga våldet ofta sker just i lämnandefasen. Förra året var det 17 kvinnor som dödades, samtliga hade sökt skydd och stöd.

Ett erbjudande till dessa kvinnor av vandrarhem eller hotellrum är bra men att i det läget lägga över allt ansvar på kvinnan, dels kopplat till hennes eget liv men också som mamma till sina barn, är inte rätt. Barn blir helt utlämnade till mammans förmåga att ge skydd och stöd i en situation där hon själv är i kris. Skyddet måste därför kompletteras med rättssäker och professionell hjälp för att ta sig ur våldsspiralen.

Det krävs att det finns personal med akademisk utbildning inom det pedagogiska fältet och dokumenterad kompetens av barn med trauman. Skador behöver dokumenteras och riskbedömningar upprättas. Barn förstår mycket mer än många vuxna tror och visar ofta reaktioner på våldet under tiden på det skyddade boendet men också senare i livet. Alla barn behöver därför ett individanpassat och åldersadekvat stöd utifrån sina egna unika behov. Utan rätt insatser ökar också risken markant att kvinnorna går tillbaka till sin våldsutövare, och i värsta fall dödas.

Alla kvinnor och barn som behöver fly från sina hem har rätt till rättssäkra och kvalificerade stödinsatser som bryter våldsspiralen och steg för steg bidrar till att de tillsammans kan bygga upp ett nytt liv.

Sanna Detlefsen, direktor Linköpings Stadsmission