Den 2 augusti varje år högtidlighålls minnet av folkmordet på romer under Förintelsen runt om i världen. Det är en internationell minnesdag då vi minns och hedrar alla de romer som föll offer för nazisternas grymheter under andra världskriget. Det är också en dag för att påminna oss om vikten av att motverka den antiziganism som är alltför utbredd än i dag.
Romer var en osynliggjord minoritet under Förintelsen, ofta utpekade som syndabockar, kriminella och smittospridare. Många tvingades leva vid sidan av det officiella samhället, var sällan registrerade och uppfördes inte på några listor. Hur många romer som mördades av den nazityska regimen är därför osäkert. Kanske så många som en halv miljon. Just nu går tankarna särskilt till de drygt 4 000 romer som natten mellan 2:a och 3:e augusti 1944 fördes till gaskamrarna i Auschwitz-Birkenau.
Förföljelserna av romer tog dock inte slut med andra världskriget. Långt in i vår tid har romer fortsatt blivit utsatta för övergrepp. Även i Sverige har romer systematiskt tvångssteriliserats, kartlagts och registrerats, och inte alltid inkluderats på arbets- och bostadsmarknaden. Inte heller i skolvärlden. Mycket har blivit bättre, men mycket återstår att göra. I Sverige och övriga Europa.
Kunskapen är bristfällig om den nationella minoriteten romer och behandlingen av romer genom historien. Intresset har varit svagt. Romska företrädare har sällan fått gehör för sin sak av majoritetssamhället, ofta osynliggjorda eller utsatta för antiziganism. Forskningen om folkmordet på romer har också lyst med sin frånvaro. En faktor är det sena erkännandet av romer som offergrupp för det nazityska folkmordet, som först skedde under 1980-talet.
Allmänhetens kunskap måste ökas, men även romer har behov av mer kunskap. En del unga romer känner inte till sina släktingars historia. På Forum för levande historia ser vi därför ett stort behov av att samarbeta med romska företrädare, inte minst unga romer, och öka kunskapen om romsk historia och kultur, och för att motverka antiziganism.
Sedan myndigheten bildades för 20 år har vi arbetat med att öka kunskapen om romers historia, med särskilt fokus på folkmordet på romer under Förintelsen, motverka utanförskapet och antiziganismen i samhället. Genom att lyfta fram romska berättelser och vittnesmål i form av faktaskrifter, skolmaterial, utställningar, konferenser, minnesceremonier och under hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser.
Ännu återstår mycket arbete för att romer ska få den upprättelse och det erkännande de är berättigade till. Vi måste alla bli bättre på att ta fram och nå ut med mer kunskap. Inte i form av temadagar eller tidsbegränsade projekt, utan se det i ett större samhälleligt perspektiv, där så många som möjligt kontinuerligt får ta del av kunskaperna och på sikt kan förändra sina attityder.
2012 antog svenska regeringen en långsiktig strategi för romsk inkludering. I en aktuell utvärdering konstaterar Länsstyrelsen i Stockholm att insatserna som hittills gjorts har varit alltför kortsiktiga och fåtaliga. Endast 23 av de 209 kommuner som svarat har ännu genomfört inkluderande åtgärder. Ännu är vi inte nära målet: att en 20-årig rom ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en jämnårig icke-rom.
Arbetet för romers upprättelse och inkludering, mot antiziganism och fördomar, måste intensifieras. Fler, både romer och icke-romer, måste få kunskap om den romska historien för att säkerställa att det som skedde under Förintelsen aldrig sker igen. Tillsammans kan vi göra skillnad.