De vill inte bli kissnödiga, eftersom det gör ”så ont att kissa.” Många av de drabbade flickorna kopplar inte smärtorna till könsstympning. De tror att det ska göra ont att kissa, att det de upplever är helt normalt. Därför är det viktigt att våga fråga flickorna om de är könsstympade.
Skadorna är livslånga för de som är könsstympade. När flickorna växer upp hindrar skadorna dem, som vuxen kvinna, från att njuta av sin sexualitet på samma sätt som en icke könsstympad kvinna. Alla kvinnor har rätt till sin sexualitet. Det finns idag hjälp att få.
Det gäller att de som är drabbade lotsas till rätt instanser. Nu under sommaren träffas vi i nya situationer och kanske är det just du som skulle kunna göra skillnad på riktigt för en drabbad medsyster.
Region Östergötland har med Länsstyrelsen arbetat fram ett regionalt Vårdprocessprogram mot Könsstympning som trädde i kraft 2017. Det innefattar riktlinjer till hälso- och sjukvårdens olika verksamheter och handlingsplaner för att upptäcka dessa skador och kunna erbjuda rätt vård och stöd. En annan viktig del i programmet är att sprida information och arbeta förebyggande, så att inte fler drabbas. Under senare år har det uppmärksammats, just efter ett långt sommarlov, att barn saknas eller har kommit tillbaka från resor och mår mycket dåligt.
Trots att kvinnlig könsstympning är ett lagbrott i många länder har det visat sig vara svårt att komma tillrätta med på grund av sedvänjors och sociala strukturers starka makt. Kvinnlig könsstympning utgör en extrem form av diskriminering av flickor och kvinnor, med ett många gånger livslångt lidande som följd. I Sverige togs 2018 ett större grepp om frågans komplexitet genom fastställandet av ”Nationell handlingsplan mot kvinnlig könsstympning”. Likaså beslutade Nordiska Rådet i höstas, i enlighet med Liberalernas förslag, att länderna ska fördjupa samarbetet kring hedersrelaterat våld och förtryck, vilket även innefattar könsstympning. Ett förstärkt arbete krävs från det offentliga, men det finns också saker vi alla kan göra som enskilda individer och medmänniskor.
Vi har själva under våra år som sjuksköterskor i olika delar av vården då och då träffat på flickor och unga kvinnor som varit könsstympade. Det är inte ovanligt att de tyst har accepterat sina problem och har ofta ingen aning om att det finns mycket värdefull hjälp att få. Vi är stolta och glada över att Östergötland tack vare det framtagna Vårdprocessprogrammet mot Könsstympning ligger långt fram, men vi vet också att så mycket mer kan göras.
Sedan den första januari 2020 är Barnkonventionen lag i Sverige. Det ger alla barn ett ännu starkare lagligt skydd och tydliggör att barnets bästa ska styra olika beslut. Alla barn och unga kvinnor i Sverige som blivit utsatta för detta avskyvärda övergrepp behöver hitta rätt vård och stöd. Kanske blir det du som vågar fråga och lotsa någon att få hjälp?