En tredjedel av alla med reumatisk sjukdom blir inte hjälpta av biologiska läkemedel. En del av dem har så stora besvär att det påverkar arbetsförmågan och därför också möjligheten att jobba och bidra i samhället. Trots detta är tillgången till biologiska läkemedel ett av de argument som ofta framförs när regioner ska förklara varför de säger nej till klimatvård. Att vårdinsatsen anses för kostnadskrävande är ett annat.
I dag är det få regioner som beviljar klimatvård, det vill säga rehabilitering i varmt klimat. Klimatvård är en vårdinsats för vissa patientgrupper som av olika orsaker inte kan nå sina rehabiliteringsmål med andra insatser på hemmaplan. Patienter som remitteras till klimatvård har alla provat olika träningsformer och läkemedel i Sverige, men utan fullgott resultat. Att remitteras till klimatvård kan vara den pusselbit som behövs för att patienten ska få ny kunskap, struktur på träning och egenvård, minskad smärta, ökad rörlighet, hållbara, långsiktiga rutiner och därmed möjlighet att uppnå sina behandlingsmål.
Klimatvård ger kanske associationer till sol och bad, vila och rekreation. Men klimatvård är sannerligen ingen semester. Det är en krävande, aktiv, evidensbaserad behandling, individuellt utformad av ett team bestående av flera yrkesgrupper. Och naturligtvis behövs inte klimatvård för alla personer med reumatisk sjukdom. De flesta klarar sin rehabilitering alldeles utmärkt i Sverige. Men det finns en liten grupp som måste ha ett mer strukturerat stöd, avsatt tid och mer djupgående utbildning för att själva kunna hantera sin sjukdom så bra som möjligt.
En observationsstudie från 2021, delfinansierad av Reumatikerförbundet, visar att klimatvård har gynnsamma och långvariga effekter för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar. I studien deltog 149 personer, varav 74 procent kvinnor, med inflammatorisk artrit (reumatoid artrit, psoriasisartrit, spondylartrit och juvenil idiopatisk artrit). Deltagarna genomförde fyra veckors rehabilitering i medelhavsklimat och uppföljning gjordes efter tre månader respektive ett år efteråt. Vid båda tillfällena visade resultatet att personerna hade mindre fettmassa, ökad styrka, bättre fysisk funktion (exempelvis lättare att klä på sig, ställa sig upp, tvätta sig) och bättre syreupptagningsförmåga/bättre hjärt-lungfunktion.
Vårt budskap till beslutsfattare är; tänk om och gör rätt. Långsiktiga investeringar i människors hälsa lönar sig för både samhället och individen.