I svensk media hörs ständigt förtvivlade röster från skolans värld, där både skolpersonal och vårdnadshavare ger uttryck för en kaosartad situation på många håll. I ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet som publicerades den 9 februari 2023, slås det fast att både personal och elever ska kunna känna sig trygga i skolan. Här lyfts även att skolan har en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet och skolminister Lotta Edholm betonar att personalen framledes ska känna att de har hela samhällets stöd när de arbetar för att göra skolmiljön trygg och säker.
En situation med otrygghet och oro i klassrummet får svåra konsekvenser för skolans huvuduppgift, nämligen elevers lärande. Situationen med stök i klassrummet är emellertid inte ny inom skolpraktiken, ej heller i vår stad. Exempelvis har lärare larmat om problematiska scener i stadens skolor sedan tidigt 2000-tal, även om det till en början var koncentrerat till de mer segregerade skolorna. Det är ledsamt att 2023 fortsatt läsa om stökiga klassrum i Linköpings skolor och nu på en mer utbredd basis.
I en situationsbild från början av 2000-talet kunde en redan utmanande klassgruppering ytterligare accentueras med någon elev som flyttades dit från annan skola, samtidigt som också några elever, enligt tidens anda, skulle integreras i samma grundskoleklass, men ha sin skolgång enligt grundsärskolans styrdokument. (Något som på den tiden dessutom skedde utan varken extra introduktion för läraren eller extra tilldelning av stödpersonal). Tanken var god, att alla elever skulle kunna få sin utbildning i just ”vanlig klass”, trots sina särskilda behov sprungna ur exempelvis hörsel-, syn- eller viss kognitiv nedsättning. Alla skulle ges möjlighet till fullständig integrering oavsett individuell förmåga. Men om skolarbetet redan präglades av utåtagerande och störande inslag i både korridorer och klassrum – med brist på studiero och möjlighet till fokus och koncentration som konsekvens – blir lärarens situation ohållbar och elevernas lärande begränsat. I den typen av klassrumssituation blir undervisningen inte längre huvuduppgiften.
I Linköping står vi inför stora svårigheter gällande lärarförsörjningen. Också Skolverket lyfte på sin konferens om lärarkompetensförsörjning frågan som ett alarmerande nationellt huvudbry. Skolverkets senaste lärarprognos från 2021 visar att cirka 12 000 nyutexaminerade lärare och förskollärare förväntas saknas år 2035. Statistiken för Östergötland visar dessutom att mer än 50 procent av dagens lärarkår kommer att pensioneras mellan 2021 och 2035. Hur ska man då motverka lärarbristen?
För att komma fram till en hållbar strategi vad gäller lärarkompetensförsörjningen, inte minst i Linköpings kommun, föreslår vi Kristdemokrater att talutrymme ges till lärarna, de som arbetar inom skolan på daglig basis och som bäst kan beskriva utmaningar och behov i skolvardagen.