Höjd alkoholskatt riskerar att öka smugglingen

Regeringen planerar att höja alkoholskatten och motiverar det med att de värnar folkhälsan. Men det argumentet håller inte.

Om regeringen vill värna folkhälsan borde de satsa på åtgärder som gör det mer attraktivt att handla alkoholen på Systembolaget, menar debattören.

Om regeringen vill värna folkhälsan borde de satsa på åtgärder som gör det mer attraktivt att handla alkoholen på Systembolaget, menar debattören.

Foto: Hasse Holmberg / TT

Debatt2020-10-16 06:36
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Istället för minskad konsumtion riskerar höjd alkoholskatt leda till ökad införsel och smuggling. Vill regeringen på allvar värna folkhälsan behöver de gör det mer attraktivt att handla alkoholen på Systembolaget.

I höstbudgeten meddelade regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna att de avser att höja skatten på alkohol 2023. Den planerade skattehöjningen, som ska finansiera en höjning av försvarsanslagen, motiveras även med folkhälsoargument enligt uttalanden från finansminister Magdalena Andersson. Detta är en aning paradoxalt. Dessvärre tyder tidigare erfarenhet på att inget av målen med skattehöjningen kommer att nås. Istället för att generera mer pengar till statskassan tenderar höjd skatt på alkohol resultera i ökad införsel och smuggling. Att försäljningen av alkohol flyttar ut från Systembolaget till andra försäljningsställen som t.ex. från bakluckan på en bil är inte heller gynnsamt för folkhälsan.

Riksdagens skatteutskott har i en rapport från 2016 undersökt effekten av tidigare skattehöjningar på alkohol. Rapporten visar att det är lätt att överskatta hur mycket en alkoholskattehöjning ger i ökade skatteintäkter. Utskottet konstaterade i rapporten att det till och med finns risk för fallande skatteintäkter vid kommande skattehöjningar eftersom skattehöjningar på alkohol i Sverige medför att priset på öl, vin och sprit ökar här jämfört med i våra grannländer, vilket riskerar leda till ökad införsel och smuggling.

Att länder påverkas av hur priserna på alkohol utvecklas i grannländer illustreras tydligt av hur Finland nyligen agerade i frågan om skatten på alkohol. Den nytillträdda regeringen presenterade i sin regeringsförklaring ett förslag om att höja alkoholskatten 2020. Men samma regering valde bara några månader senare att slopa förslaget med motiveringen att Estland och Lettland sänkt alkoholskatten, vilket bidragit till kraftigt ökad införsel till Finland från Baltikum.

Om regeringen vill värna folkhälsan borde de satsa på åtgärder som gör det mer attraktivt att handla alkoholen på Systembolaget snarare än i utlandet eller från baklucka på en minibuss. I dag kommer mer än en tredjedel av den sprit svenska konsumenter dricker från oregistrerade inköp, alltså införsel, smuggling och hembränning.

Sprit & Vinleverantörsföreningen (SVL) har en längre tid sett ett påtagligt ökat intresse från konsumenter att handla våra produkter över nätet. För att inte bli omsprungen måste Systembolagets e-handel snabbt göras mer attraktiv. Det är också regeringen inne på. I höstbudgeten skriver regeringen att ”Sveriges befolkning har ett högt förtroende för Systembolaget. Folkhälsouppdraget är centralt, samtidigt som bolaget behöver anpassa sin verksamhet efter konsumenternas förändrade inköpsmönster, såsom ökad e-handel och utnyttjande av möjligheten till hemleverans”. Detta är rätt väg att gå för alla oss som värnar Systembolagets monopol.

Det säkraste sättet att både öka intäkterna till statskassan och värna folkhälsan, är att öka Systembolagets andel av vin- och spritförsäljningen. Detta stöds av att vårens stängda gränser lett till ökad försäljning av vin och sprit på Systembolaget, vilket i sin tur har genererat ökade intäkter till statskassan.