Högerpartierna bortser från forskning om skog

Det är pinsamt att svenskt skogsbruk, som skulle kunna vara ett föredöme, i stället blir satt i skamvrån och till och med hotas med internationella sanktioner, skriver Peter Lindgren, jägmästare och tidigare anställd vid Skogsstyrelsen.

Att plantera skog är bra, men det tar 30 till 50 år för att den ska kunna bidra positivt till att binda kol.

Att plantera skog är bra, men det tar 30 till 50 år för att den ska kunna bidra positivt till att binda kol.

Foto: Peter Lindgren

Debatt2021-07-10 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på "Skogspolitiken kräver ett regeringsskifte" 2/7. 

Skogspolitiken kräver ett regeringsskifte, skriver Magnus Oscarsson och Sara Skyttedal från KD den 2 juli i år. Ett välkommet regeringsskifte skulle då vara att Vänsterpartiet och Miljöpartiet får ett större inflytande gällande skogsfrågor. De är de enda partier som har en balanserad syn på svenskt skogsbruk.

Samtliga partier på högerkanten bortser från forskning som visar att skog växer och binder kol långt upp i åldrarna, flera hundra år. ”Klimatnyttan av minskad skogsavverkning är enorm” skriver fyra välrenommerade forskare i DN år 2019. Det innebär inte att skog inte ska brukas eller att dess produkter inte ska användas. Men det ska göras med ansvar.

Att plantera skog är bra, men det tar 30 till 50 år för att den ska kunna bidra positivt till att binda kol. Den tiden har vi inte på oss!

Att bioenergi är bra är ett minst sagt tvetydigt påstående. Att bränna skogsavfall och skogsprodukter ger lika högt eller högre koldioxidutsläpp som att bränna fossila bränslen. Att det därtill endast är ca 20 % av virket som blir till konstruktionsändamål (t.ex. hus) pratar man inte om. Således blir resten, ca 80 %, till produkter som kommer att brännas.

”….vi som arbetar för det svenska skogsbruket arbetar i motvind” skriver Skyttedal och Oscarsson. Det svenska skogsbruket har långt fler och viktigare funktioner än att bara bidra till snabba pengar i statens, kyrkans, bolagens och vissa enskilda skogsägares kassa. Svenska folket vill inte se dagens skogsbruk med enorma kalhyggen. Punkt slut.

I DN den 10 juli 2020 skriver Fredrik Federley (C) och Jessica Polfjärd (M): ”Det är en självklarhet för oss att Sverige och EU ska skydda skog och områden med höga naturvärden”, vilket de i realiteten inte kämpar för. Och hur rimmar det med KD:s inlägg om en ny regering?

Frihet under ansvar ropas av bland andra skogsägarrörelsen och Lantbrukarnas Riksförbund. De flesta enskilda skogsägare är intresserade och tar ansvar. Men inte alla. Det bör Oscarsson och Skyttedal vara medvetna om. 

Det är pinsamt att svenskt skogsbruk, som skulle kunna vara ett föredöme, i stället blir satt i skamvrån och till och med hotas med internationella sanktioner.