Efter 50 år är det hög tid för arbetstidsförkortning

Sedan 40-timmarsveckan etablerades år 1973 har ingen generell arbetstidsförkortning genomförts, skriver debattörerna.

Kommunals nya rapport visar att en arbetstidsförkortning med bibehållen lön inte är en utopi, utan ett rimligt och nödvändigt steg mot en hållbar arbetsmarknad, skriver debattörerna.

Kommunals nya rapport visar att en arbetstidsförkortning med bibehållen lön inte är en utopi, utan ett rimligt och nödvändigt steg mot en hållbar arbetsmarknad, skriver debattörerna.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Debatt2024-07-25 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Diskussionen om kortare arbetstid har väckts till liv. Kommunals nya rapport ”Tid för förändring” visar att en arbetstidsförkortning med bibehållen lön inte är en utopi, utan tvärtom ett rimligt och nödvändigt steg mot en hållbar arbetsmarknad.
I över 100 år hade Sverige en växelverkan mellan ekonomisk utveckling och kortare arbetstid, men sedan 40-timmarsveckan etablerades år 1973 har ingen generell arbetstidsförkortning genomförts. Flera jämförbara länder har nu klart kortare arbetstid än Sverige.



40-timmarsveckan infördes i ett hemmafrusamhälle där nära hälften av alla vuxna kvinnor stod utanför arbetskraften. Sedan dess har sysselsättningsgraden ökat markant. Det är i grunden mycket positivt, men för ett typiskt hushåll har det inneburit en fördubbling av den totala arbetstiden. Det är inte hållbart. En modern och jämställd arbetsmarknad förutsätter ett moderniserat arbetstidsmått.
Alla håller inte med. Svenskt Näringsliv menar att en förkortning med 5 timmar per vecka skulle vara ”förödande” och minska BNP med över 500 miljarder per år. Det är en invändning utan stöd i verkligheten.
 


Danmark har till exempel 37-timmarsvecka sedan 1990, dessutom ingår lunchen i regel i den betalda arbetstiden. Det skulle motsvara en normalarbetstid på 34,5 timmar i Sverige. Vill man uppleva Svenskt Näringslivs dystopiska skräckscenario kan man alltså åka till Köpenhamn.
Systematiska vetenskapliga översikter visar tvärtom att generella arbetstidsförkortningar inte skadar ekonomin. Flera studier indikerar snarast att arbetstidsminskningar från dagens nivåer kopplas till ökad tillväxt och produktion.
 


Även i offentlig sektor visar arbetstidsförkortningar mycket goda resultat. Det beror bland annat på att dagens heltidsmått ger ineffektiv schemaläggning med överlappande skiftgångar. Det huvudsakliga behovet inom välfärden är inte arbetstimmar utan fler individer. Därför måste villkoren bli bättre. Kortare arbetstid är inte ett hot mot kompetensförsörjningen utan tvärtom en del av lösningen.
 


För många skulle kortare arbetstid vara att sparka in en öppen dörr. Avtalen är redan kortare och flexibiliteten är stor. Men för majoriteten av landets arbetare är arbetstiden ofta hårt reglerad och måste inpå sista minuten utföras på plats. Att korta arbetstiden är en rättvisefråga.
Behovet av förändring är uppenbart. Med denna rapport vill vi bidra till en mer konstruktiv diskussion om vägen framåt.