Hög tid att satsa på godstrafik på järnvägen

Det är ganska märkligt att vi i Sverige talar så mycket om att elektrifiera vägar för lastbilstrafik. Vi har ju redan elektrifierade järnvägar, som med förhållandevis enkla åtgärder kan utföra betydligt större transportarbete, skriver debattören.

För att järnvägen verkligen ska öka sin marknadsandel krävs att godstågens längd kan tillåtas öka från 630 meter till 750 meter genom att man inför längre förbifartsspår, skriver debattören.

För att järnvägen verkligen ska öka sin marknadsandel krävs att godstågens längd kan tillåtas öka från 630 meter till 750 meter genom att man inför längre förbifartsspår, skriver debattören.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2023-12-15 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det finns ett ofta uttalat mål i svensk politik att öka andelen gods på järnvägen. Detta på grund av att energiåtgången att köra gods på järnväg är betydligt lägre än med lastbil. Den fysikaliska förklaringen är att järnvägens rullmotstånd, det vill säga stålhjul mot räls är cirka 15 gånger lägre än för gummihjul mot asfalt. Detta gäller ju oavsett lastbilar drivs med elmotor eller diesel. Nästan all godstrafik på svenska järnvägar dras av ellok. Järnvägstrafik är dessutom betydligt trafiksäkrare än vägtrafik räknat per tonkilometer/transportarbete.

Men trots det förlorar godstrafik på järnväg marknadsandelar till lastbilarna. Det beror bland annat på att det ofta blir förhållandevis billigare för en godskund att anlita ett lastbilsåkeri. Utländska åkerier och chaufförer med löner som är cirka 10 gånger lägre än svenska medför fördelar för lastbilstrafiken. 

Under 2023 har allt fler vägar öppnats för tyngre och längre lastbilar, från 60 ton till 74 ton och från 25 meters längd till 34 meter. Kapacitetsökningen för lastbilar har motiverats med att varje lastbil kan transportera mellan 5 och 10 procent mer gods och blir därmed något mer miljövänlig. Men det medför även att priset för lastbilstransporter blir något lägre. Detta i sin tur medför att järnvägens andel av godstrafiken minskar. Mer gods körs på väg. Därmed försvinner miljövinsten av tyngre lastbilar. 

Längre transporter är ofta billigare med tåg, gränsen går kring 70 mil. Men i vissa godspendlar, exempelvis från Göteborgs hamn till stora godsterminaler, kan tåget vara ekonomiskt konkurrenskraftigt mot vägtransporter även på kortare avstånd. 

För att järnvägen verkligen ska öka sin marknadsandel krävs att godstågens längd kan tillåtas öka från 630 meter till 750 meter genom att man inför längre förbifartsspår. Man behöver även sänka banavgifter och/eller införa kilometerskatt för lastbilar. Tunga lastbilar sliter mycket på vägarna. Man behöver också förbättra omlastningsterminaler mellan järnväg och väg. 

Det är ganska märkligt att vi i Sverige talar så mycket om att elektrifiera vägar för lastbilstrafik. Vi har ju redan elektrifierade järnvägar, som med förhållandevis enkla åtgärder kan utföra betydligt större transportarbete. Det finns ett stort glapp i svensk politik mellan vad man talar om och vad man gör. Vår nuvarande regering har uttalat den 23 december 2023 att man ska satsa på arbetspendling och godstrafik på järnväg. Det är hög tid att göra detta, nu när drygt ett år av mandatperioden redan har gått.