Vi vet idag att fysisk aktivitet är bra för barns mående, för resultaten i skolan och för folkhälsan. Samtidigt visar forskningen att barn och unga rör sig för lite och är stillasittande en för stor del av dagen och med rådande samhällskris är risken stor att stillasittandet ökar ännu mer.
I dag når bara 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna den rekommenderade nivån på 60 minuters fysisk aktivitet om dagen. Det är mycket oroande för våra barns framtid och för ett välmående Sverige.
Därför vill Riksidrottsförbundet:
Att skolgårdar, skollokaler och andra utemiljöer ska utformas, utrustas och upprustas så att de stimulerar och är tillgängliga för rörelse och idrott.
Att regeringens positiva initiativ med en nationell samordnare för fysisk aktivitet blir en rörelsesatsning som tydligt innefattar olika samhällsområden och en nationell kraftsamling där fler politikområden inser att ökad folkhälsa är allas ansvar.
Att kunskap och erfarenhet från idrottsrörelsen och från pågående rörelsesatsning i skolan tas till vara för att alla skolor ska kunna erbjuda dagliga rörelsepauser och fysisk aktivitet oavsett elevernas ålder vilket i sin tur leder till att vi får fler in i idrottsrörelsen.
Regeringen har valt att möjliggöra så att idrotten kan genomföra aktiviteter för mer rörelse under och i anslutning till skoldagen. Det är bra och på kort tid har idrotten samarbete med många skolor över hela landet. Arbetet ser vi ska resultera i mer idrott, rörelse och utveckling av rörelseförståelse.
Rörelseförståelse kommer av engelskans physical literacy och är en helhetssyn på fysisk aktivitet, där målet är att fler ska röra på sig hela livet. Helheten utgörs av fyra delar: den fysiska, sociala, psykiska och idrottsliga. Rörelseförståelse är alltså mer än att kunna utföra en mängd olika rörelser. Det handlar om att utveckla alla individer så att de vill, vågar och kan vara fysiskt aktiva hela livet. Därför är rörelseförståelse lika viktigt som läs- och skrivförståelse.
Ett särskilt fokus i rörelsearbetet är att nå de idag minst fysiskt aktiva barnen. Det gör vi tillsammans med kommuner och skolor i utvalda områden där behovet kan antas vara störst. I dagsläget samverkar vi med cirka 570 skolor i 130 kommuner. I Östergötland samverkar vi med 28 skolor där pedagoger utbildats och inspirerats i rörelseförståelse och en mer rörelserik skoldag.
Under pågående samhällskris vänder sig också kommuner till idrottsrörelsen för att få hjälp att nå ut till barn- och ungdomar utanför skoltid i områden där behov av rörelse, gemenskap och trygga vuxna är som störst. Idrottsföreningar ställer upp och ställer om sin verksamhet med ideella insatser och stor kreativitet.
Ett gott exempel är idrottens samarbete med Linköpings kommun under pandemin där vi tillsammans erbjuder idrottsaktiviteter utan kostnad flera gånger i veckan på fyra utvalda platser där man sett att oron ökat i samband med corona.
Genom Riksidrottsförbundets arbete för ökad rörelseförståelse sänker vi trösklarna så att fler tar steget in i idrotten. Men fler insatser och mer resurser behövs. Rörelseförståelse är lika viktigt som läs- och skrivförståelse.
Att Sverige nu har en nationell samordnare är bra – det behövs en nationell kraftsamling där fler politikområden inser att ökad folkhälsa är allas ansvar. Vi måste agera nu.
Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet
Stefan Bergh, generalsekreterare Riksidrottsförbundet
Ann-Sofie Brehmer Hjertstedt, ordförande RF SISU Östergötland
Kristin Lönnqvist, distriktsidrottschef RF SISU Östergötland