Hedersförtrycket är på riktigt

Östergötlands länsstyrelses arbete mot hedersförtryck riskerar att raseras om verksamheten flyttar till en nyinrättad jämställdhetsmyndighet, skriver Désirée Pethrus, KD.

Offer. Fadime Sahindal tog kamp mot hederskulturen och mördades av sin far 2002.

Offer. Fadime Sahindal tog kamp mot hederskulturen och mördades av sin far 2002.

Foto: ERIK MÅRTENSSON / TT

Debatt2016-12-23 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Regeringens planer på att inrätta en jämställdhetsmyndighet riskerar slå sönder länsstyrelsen i Östergötlands nationella uppdrag rörande hedersvåld och förtryck.

De flesta lever i Sverige med friheter som erövrats för flera generationer sedan. Friheter som ständigt måste försvaras. För drygt 100 år sedan kämpade kvinnor för rösträtt, myndighetsförklaring och friheten att få gifta sig med vem man vill. Under skuggan av hedersförtryck är denna kamp tillbaka för tusentals kvinnor i Sverige. Den som vill bryta sig ur hedersnormerna behöver stort stöd och får inte lämnas i sticket.

Hedersförtryck som fenomen har diskuterats och diskuteras fortfarande. Till och med begreppet ifrågasätts ofta. Fram till Alliansen tog över regeringsmakten 2006 fick inte hedersförtryck benämnas som det var. Ett ”så kallat” skulle läggas till före ordet hedersförtryck.

Sedan 2003 har länsstyrelsen i Östergötland byggt upp ett viktigt arbete. I länsstyrelsens arbete ingår en telefonlinje dit både myndigheter och direkt drabbade vänder sig, ett operativt arbete som skiljer sig från övrig tilltänkt verksamhet i den nya myndigheten. Där ingår också utbildning för socialtjänst, polis, migrationsverk och länsstyrelsekollegor. Nu vill regeringen lägga ner och flytta över verksamheten in i den planerade Jämställdhetsmyndigheten.

Kritiken är massiv från både organisationer och remissinstanser, då risken är stor att man tappar den kompetens och det arbete man hittills byggt upp.

Kristdemokraterna deltog i alliansbeslutet som tillsatte den utredning vilken föreslagit en ny myndighet. Men då utifrån ett behov av att samordna och utvärdera jämställdhetsinsatser, inte att inrätta en myndighet med 75 anställda som skulle slå sönder väl fungerande enheter där utsatta kvinnor stöds.

Kristdemokraterna har i riksdagen invänt mot regeringens planer på en jämställdhetsmyndighet. Vi kritiserar också flera av regeringens jämställdhetsmål i skrivelsen. I delmålet Mäns våld mot kvinnor riskerar ett ensidigt fokus vid förövaren (män) till att brottsoffret osynliggörs. Regeringens förlegade analys träffar helt fel och tar inte med samkönat våld och de fall då en kvinna slår. Det kollektiva våld som utövas i hedersförtrycket, där delar eller hela familjer förtrycker, passar inte heller in i regeringens mall. Att mallen inte passar, kan vara anledningen varför hedersförtryck behandlas så styvmoderligt i skrivelsen där det mest funderas över en påstådd brist på information om problemets omfattning.

Vi vill inte att hedersförtryckets existens återigen ska bli diskussionspunkt. Vi vill inte återse epitet om ”så kallat” innan man säger hedersförtryck. Det arbete som utförs från Östergötland får inte tappa fart. Det får inte hända för de tusentals flickor och pojkar som lider under hedersförtryck i Sverige idag.

Désirée Pethrus

riksdagsledamot KD

jämställdhetspolitisk talesperson