Svar på ledaren ”Så orsakar bristen på kärnkraft höga elpriser” (28/10):
Correns ledarskribent hävdar även att vi behöver bygga ny kärnkraft i södra Sverige som baskraft för att ge stabil produktion och billig el. Detta skulle ta minst 20 år och kosta enorma summor, vilket skulle ge mycket höga elpriser. Jämför med ny kärnkraft, till exempel det finska kärnkraftverket Olkiluoto 3, som beslutades 2000, började byggas 2005, är 12 år försenat, kanske startar nästa år 2022, byggtid 17 år, med stora kostnadsökningar. Enligt en studie 2019 av professor Mark Jacobson med flera vid Stanforduniversitetet, är ny kärnkraft i genomsnitt fyra till fem gånger dyrare än förnybar energi per kWh, och orsakar i ett livscykelperspektiv cirka tio gånger större koldioxidutsläpp.
För att möta den accelererande klimatkrisen behöver vi snabbt byta smutsig energi mot ren utsläppsfri energi. Här har sol- och vindkraft stora fördelar: de kan byggas till en tredjedel eller mindre av kostnaden för ny kärnkraft, de kan byggas snabbt – viktigt eftersom vi snabbt måste eliminera våra utsläpp, de har inget farligt avfall och inga utsläpp. Havsbaserad vindkraft är särskilt relevant eftersom det blåser mer och jämnare på havet. Ansökningar om anslutning av ny vindkraft till kraftnätet hos Svenska kraftnät motsvarar cirka 500 TWh/år. Hela Sveriges förbrukning är för närvarande 140 Twh/år, 165 Twh/år produceras varav 25 Twh exporteras. Fullständig elektrifiering av fordonsflottan om 10–15 år skulle kräva 15 Twh/år, vätgas till Hybrit (fossilfritt stål) samt fossilfritt järn skulle kräva cirka 65 Twh/år.
Hur är det då med leveranssäkerheten? Correns ledarskribent hävdar att vindkraft inte är lämplig eftersom den är väderberoende. Men kärnkraftverk är komplicerade tekniska system med intermittenta tekniska problem och underhållsbehov. Under 2020 nådde den svenska kärnkraften bara upp till 70 procent av sin produktionskapacitet trots att Ringhals 1 och 2 inte var nedlagda. Nu under 2021 är Ringhals 3 avstängd sedan en tid på grund av tekniska problem. Vindkraft däremot levererar en basnivå av kraft under cirka 90 procent av tiden, periodvis produceras mycket mer. Elöverskottet kan användas till att lagra energi i vattenmagasin eller producera vätgas genom elektrolys av vatten. Danmark har beslutat att bygga en energiö i Nordsjön med havsbaserad vindkraft kombinerat med vätgasproduktion. Vätgasen kan lagras, användas i industriella processer och vid behov användas till elproduktion via bränsleceller eller gasturbiner. Detta är billigare och säkrare som baskraft än ny kärnkraft. Stora mängder vätgas planeras att produceras från vindkraft i de svenska projekten om fossilfritt stål och järn. Detta stabiliserar elsystemet ytterligare eftersom vätgasproduktionen stängs av vid låg tillgång på vindkraft.
Det har gjorts detaljerade utredningar om ett helt förnybart energisystem i Sverige, med kärnkraft och fossila bränslen eliminerade. En rapport från Svenska Kraftnät SVK 2018/2260 jan 2019 med beräkningar av det svenska elsystemet visar att en kombination av vindkraft, vattenkraft, solkraft och kraftvärme kan garantera en trygg och säker elförsörjning i Sverige.