Dagen innan lön i januari är för många årets fattigaste dag. Festen har tagit slut, julmaten ätits upp och nyårsraketerna slocknat. Januari brukar vara en tuff månad ekonomiskt, men med kraftigt stigande priser på mat och skyhöga elräkningar är det i år tuffare än på decennier. Därför behövs höjda löner, bättre anställningsvillkor och en politik som stärker de som har minst. 

Det är dyra tider. Rysslands krig mot Ukraina och oroligheter i omvärlden har lett till kraftigt höjda priser. Många svenskar har tvingats sänka värmen hemma och vända på varje krona för att ha mat hela månaden. Samtidigt har skillnaderna mellan de som har och inte har i samhället ökat lavinartat. 

För att klara inflationskrisen behöver regeringen inte bara lägga i en ny växel utan helt byta växellåda. Slopa skattesänkningarna för höginkomsttagare och satsa i stället på höjda barnbidrag, fler anställda och bättre villkor i välfärden samt stärkta trygghetssystem. 

Men ansvaret vilar också tungt på arbetsgivarna. Handelsföretagen går som tåget. Nya vinstrekord slogs under pandemiåren 2020 och 2021, och som grädde på moset fick de dessutom miljarder i pandemistöd från staten. 2022 steg vd-lönerna i handeln med i snitt 21 procent och vi ser indikationer på att företag ökat sina marginaler genom att höja priserna mer än nödvändigt. 

Samtidigt som en tredjedel av de som jobbar i handeln har inkomster som ligger under fattigdomsgränsen. Många kan inte längre leva på sin lön och har fått allt svårare att köpa de produkter de är anställda för att sälja.

Det är dags att prioritera bättre villkor för Sveriges arbetstagare. De rekordhöga vinsterna gör att det både finns utrymme och skäl att höja lönerna. 

Låt årets fattigaste dag få stanna i januari. Det måste gå att leva på sin lön i Sverige 2023.