Just nu pågår de centrala förhandlingarna mellan våra fem fackförbund och arbetsgivarna inom industrin. Syftet är att få fram nya kollektivavtal före den sista mars och därmed sluta de första överenskommelserna i årets avtalsrörelse. Det handlar om löner och arbetsvillkor för över en halv miljon industrianställda, varav många här i Östergötland. Utfallet av förhandlingarna kommer att bli vägledande för arbetstagare och arbetsgivare på hela den svenska arbetsmarknaden.
Vårt krav på centralt löneutrymme är på 4,4 procent. Redan när kravet presenterades i oktober var man från arbetsgivarsidan snabb med att avfärda det. Med andra ord – det är en lång väg kvar till målgång!
Förhandlingarna kan mycket väl bli de tuffaste sedan den nuvarande lönebildningsmodellen kom på plats för över 25 år sedan. Förutsättningarna inför den kommande avtalsperioden är speciella på flera sätt.
Den höga inflationen är kännbar för oss alla. För att våra medlemmar och andra arbetstagare ska få mer pengar i plånboken över tid är det viktigt att framtida löneökningar inte bidrar till att driva upp inflationen ytterligare. Den får helt enkelt inte bita sig fast på dagens höga nivåer längre än nödvändigt.
Kriget i Ukraina fortsätter och vi rör oss mot en allt osäkrare ekonomisk utveckling. Samtidigt visar flera indikatorer att svensk industri har ett bra utgångsläge. Industriproduktionen har sedan 2018 utvecklats mer positivt än i viktiga konkurrentländer. Dessutom har Sverige ökat sina exportmarknadsandelar under de senaste fem åren. Arbetskraftskostnaderna i nationell valuta har de senaste åren utvecklats i samma takt då man jämför Sverige och Västeuropa. Sammantaget menar Facken inom industrin att det är tydligt att svensk konkurrenskraft stärkts.
Parallellt med detta finns en påtaglig efterfrågan av kompetens på svensk arbetsmarknad. Inte minst är industrin beroende av ännu fler kunniga och duktiga medarbetare för att fortsätta den gröna omställningen.
För att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige behöver vi eftersträva ett långsiktigt perspektiv. Konkret innebär det att de gemensamma och centrala krav vi ställer från facken inom industrin tar hänsyn till löneökningarnas konsekvenser för inflation, konkurrenskraft och sysselsättning.
Dessa krav är:
En god löneutveckling och fokus på de lägsta lönerna – vi ser goda skäl att växla upp löneökningstakten och ställer därför ett högre lönekrav än i de senaste avtalsrörelserna. Målet är att snarast möjligt komma tillbaka till löneökningar som inte äts upp av ihållande hög inflation. I den här avtalsrörelsen vill vi även se extra fokus på dem som har de lägsta lönerna. Därför kräver vi en extra satsning på dessa.
Avsättning till deltidspension/flexpension – systemen som finns inom industrin ger dels möjlighet till en anpassning av arbetstiden när man närmar sig pensionering, dels handlar det om mer pengar in i tjänstepensionssystemet. Vi vill fortsätta att bygga ut och höja avsättningen inom ramarna för deltidspension/flexpension.
Bra villkor och en hållbar löneutveckling är helt avgörande – såväl för de industrianställda i Östergötland som för att upprätthålla en välfungerande svensk lönebildning även framöver. Det gör vi genom att förhandla fram bästa möjliga löneökningsnivå med målet att så fort som möjligt komma tillbaka till reallöneökningar.