Debatt: Gröna pĂ„sen – ett val som gör skillnad  i vardagen

Julen och nyÄrshelgen Àr överstökad för den hÀr gÄngen och det Àr dags att ge plats för det nya.

Enligt den sista mÀtningen svarade 64 procent att de alltid sorterar i gröna pÄsen. Ytterligare 11 procent gör det ofta och 8 procent gör det ibland, skriver debattören.

Enligt den sista mÀtningen svarade 64 procent att de alltid sorterar i gröna pÄsen. Ytterligare 11 procent gör det ofta och 8 procent gör det ibland, skriver debattören.

Foto: Christer Andersson

Debatt2022-01-04 10:00
Charlotta Sund, vd och koncernchef, Tekniska verken
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Inte minst ska vi tömma kylskĂ„pet – för mĂ„nga av oss stĂ„r dĂ€r halvtomma sillburkar, skinkbitar som sett bĂ€ttre dagar och en Janssons som har torkat in. NĂ€stan aldrig Ă€r Gröna pĂ„sen sĂ„ viktig som under jul- och nyĂ„rshelgerna. 

I Linköping har vi inom flera omrĂ„den varit pionjĂ€rer i möjliggörandet av den cirkulĂ€ra ekonomin. Enligt den nya avfallsplanen för Linköping, som kommunen antog i början av december, ska mĂ€ngden mat- och restavfall minska med 25 procent till Ă„r 2025. Detta mĂ„l förutsĂ€tter att Ă€nnu fler blir Ă€nnu bĂ€ttre pĂ„ att i första hand minska matsvinnet. (Köp mindre! Ät upp! Ge bort en matlĂ„da! Frys in!) och i andra hand anvĂ€nda Gröna pĂ„sen.   

Sedan vi införde Gröna pĂ„sen för snart 10 Ă„r sedan genomför Tekniska verken löpande enkĂ€tundersökningar hos vĂ„ra anvĂ€ndare. Enligt den sista mĂ€tningen svarade 64 procent att de alltid sorterar i gröna pĂ„sen. Ytterligare 11 procent gör det ofta och 8 procent gör det ibland. Tack vare dessa klimatkĂ€mpar sorterar vi pĂ„ Tekniska verken lite drygt 5 000 ton mat varje Ă„r. Detta matavfall omvandlar vi till biogas och biogödsel i vĂ„r produktionsanlĂ€ggning invid E4:an. I anlĂ€ggningens rötkamrar jobbar bakterier med att smula ner matavfallet under cirka en mĂ„nads tid. DĂ€refter jĂ€ser materialet för att sedan bilda en gas som bestĂ„r av metan och koldioxid. Det sker ingen ökning av koldioxiden. Gasen genomgĂ„r i sista steget en förĂ€dling och slutprodukten blir till det fossilfria brĂ€nsle som driver exempelvis bussarna i Östergötland.  Utöver gasen ger oss rötningsprocessen en nĂ€ringsrik gödselmassa som det ekologiska lantbruket anvĂ€nder som ersĂ€ttare för konstgödsel.  

Det stĂ„r alltsĂ„ bortom allt tvivel att varje gĂ„ng vi anstrĂ€nger oss för att tömma sillburkarna eller klĂ€mma ur den halva grötpĂ„sens innehĂ„ll i Gröna pĂ„sen, bidrar vi aktivt till att stĂ€lla om till ett mer klimatsmart och cirkulĂ€rt samhĂ€lle. Eftersom hushĂ„llen Ă€r de enskilt största producenterna av matavfall i livsmedelskedjan, hamnar ett stort ansvar pĂ„ varje enskild individ.

SĂ„ till alla förebilder som i dag sorterar vill jag sĂ€ga: HĂ„ll i och hĂ„ll ut! Och till alla som fortfarande tvekar och inte riktigt hittar motivationen till att skrapa ut och sortera den gamla maten sĂ€ger jag: Gröna pĂ„sen gör skillnad! Det Ă€r ett litet vardagligt steg för var och en av oss. Men tillsammans tar vi faktiskt stora kliv för omstĂ€llningen.