Källkritik borde vara ett eget ämne i grundskolan, för vår framtids skull. Den generation som växer upp idag är konstant utsatt för den digitala revolutionens baksidor – lögner, desinformation och propaganda. Att kunna bedöma information har aldrig varit viktigare. ”Förmågan till källkritik handlar i förlängningen om hela Sveriges säkerhet”, skrev företrädare för bland annat Skolverket på DN Debatt för någon vecka sedan.
En annan aspekt är etiken och det egna ansvaret. Att själv lägga ut information på exempelvis sociala medier innebär ett stort ansvar. Att redan i skolan föra en etisk diskussion om det egna ansvaret när man agerar digitalt borde vara en självklarhet.
Dessvärre är delar av vår tids vuxengeneration inget föredöme. Näthat, polarisering och ett debattklimat som verbalt går till extremer sätter upp olämpliga och orimliga normer.
Hur hamnade vi här? Varför är läget akut? Jo, vi befinner oss i en brytningstid. Den digitala revolutionen är på god väg att förändra hela människosläktet – vårt sätt att kommunicera, vårt sätt att lära oss saker, ja, vårt att sätt att vara människa. Vi befinner oss förmodligen i den största omvälvning av våra kommunikationsformer sedan Gutenberg började trycka böcker på 1400-talet.
Den här situationen ställer nya krav på hur vi relaterar till varandra. När det är lätt att snabbt ta till sig och lika snabbt häva ur sig vad som helst gäller det att den etiska och faktamässiga kompassen är ordentligt inställd.
Vi lever dessutom i en värld där politiska rörelser och makthavare inte drar sig för att förmedla falska eller vinklade ”sanningar” – eller ”alternativa fakta”, som en representant för ett av världens mäktigaste länder nyss kallade uppenbara lögner.
Källkritik har redan har sin plats i undervisningen i olika ämnen i skolan och många engagerade lärare gör ett stort jobb för att lära sina elever värdet av ett vaksamt och medvetet intagande av information. Det är bra. Samtidigt visar en enkätundersökning från Skolverket att fyra av tio lärare tycker att de behöver mer utbildning om källkritik, och var fjärde lärare i grundskolan anger att de inte alls arbetar med att utveckla elevernas förmåga till källkritik. Vi tycker att frågan är så stor och avgörande inför vår framtid att källkritik inte ska handla om enskilda lärares kompetens och engagemang: källkritik borde bli ett eget ämne i skolan.
Seriefiguren Bamse har förstått detta. I ett aktuellt nummer har världens starkaste och snällaste björn källkritik som tema: Det ryktas att ett monster finns i Mörka skogen. Men gör det verkligen det? Vem är källan? Så ser handlingen ut. Det är ett utmärkt initiativ av serietidningen som också rymmer en insikt om att man bör gå långt ner i åldrarna när det gäller att undervisa om källkritik.
Det finns andra goda tecken. Bland annat har Statens medieråd tagit fram nytt undervisningsmaterial för skolan som handlar om kritisk granskning av bland annat bilder och propaganda.
Vi – Svensk lokalmedia – är ett nätverk av lokala mediehus som lever nära lokalsamhället, vi kommer att göra vad vi kan för att bidra till skolans arbete med källkritik. Erbjuda studiebesök, föreläsningar och diskussioner som ankrar frågan nära eleverna i lokalsamhället.
Den digitala revolutionen rymmer enorma positiva möjligheter, det är viktigt att komma ihåg. Men baksidorna måste också uppmärksammas. Sådana finns och kan bli ödesdigra om inte åtgärder görs. Därför: Inför källkritik som eget ämne på skolschemat, redan i lågstadiet. Det är bråttom.
Stefan Eklund
chefredaktör, Borås Tidning
Anna Lindberg
vd, publisher och ansvarig utgivare Östgöta Media AB
Mikael Rothsten
redaktionschef och ansvarig utgivare, NWT
Marie Johansson Flyckt
ansvarig utgivare, Hallpressen
För Svensk lokalmedia
