Linköping lider brist på förskoleplatser, även om kommunen bygger ifatt lokalbristen finns det inte personal att bemanna de nya förskolorna. Därför behöver kommunen anstränga sig mer för att vara en attraktiv arbetsgivare. Personalens inflytande över verksamheten behöver öka och de behöver ges ökade förutsättningar att göra ett bra jobb.
Redan på BB startar diskussionen om vilken förskola man ska välja och hur lång kö det kan vara i vissa stadsdelar. Vi hade tur med vår förskola, min dotter gillar att vara där och jag känner en tillit till personalen som i mina ögon gör ett fantastiskt jobb. Men nu ska hon efter några år byta förskola och min oro är precis som för alla föräldrar. Kommer hon att trivas, kommer hon gilla personalen, kommer hon hitta kompisar?
Med det i bakhuvudet gick jag på en presentation av kommunens personalbokslut där det konstaterades, som säkert många vet, att vi i kommunen kommer att behöva rekrytera många pedagoger och barnskötare inom de närmaste åren. För mig som förälder är det oerhört viktigt att det är personal som trivs och som vill arbeta med barn. För mig som vice ordförande i kommunstyrelsens personalutskott är det viktigt att vi som kommun kan attrahera och behålla kompetent personal.
I dag är det kö till förskolan och det är inte enbart lokalbrist som ligger bakom utan även brist på personal. Linköpings kommun behöver bli en mer attraktiv arbetsgivare för att kunna locka till sig personer som ska ta hand om det mest värdefulla vi har.
Vi behöver öka delaktigheten, förutsättningar att göra ett bra arbete och få ännu bättre ledarskap. Personalen ska känna sig delaktig i de förändringar som sker. Om vi får in lämpliga personer i förskolan som kan underlätta och göra vissa sysslor kan de frigöra tid för både pedagoger och barnskötare. Det är bland annat det här vi vill göra genom Linköpingslöftet. Att ge personer som i flera fall stått långt ifrån arbetsmarknaden en möjlighet att komma in i förskoleverksamheten och därmed få en möjlighet till sysselsättning och bli del av en social gemenskap. Barnen får mer personal som har tid och som vill. Pedagogerna får mer tid till sitt uppdrag, de får helt enkelt större förutsättningar att göra ett bra jobb.
I och med detta skapas andra karriärmöjligheter inom förskolan som inte tidigare funnits i samma utsträckning. Förskolan är inte barnpassning, det är en plats där barn lär sig och utvecklas. Med mer personal och större inflytande kan Linköping bli en attraktivare arbetsgivare. Jag är i alla fall säker på att om personalen på min dotters förskola trivs får de mer energi till att hjälpa min dotter att utvecklas och trivas.
Annika Krutzén (M)
vice ordförande i kommunstyrelsens personalutskott
vice ordförande i socialnämnden