Regeringen arbetar för närvarande med en av de viktigaste utbildningsreformerna på många år, en nationell strategi för STEM, som står för Science, Technology, Engineering, Mathematics. Eller vetenskap, teknologi, ingenjörskonst och matematik i en fri svensk översättning. STEM-strategin kommer att omfatta hela utbildningsväsendet, från grundskolan till universiteten. Syftet är att öka antalet personer med teknisk kompetens.
Behovet av reformen är uppenbart. Vi har inte de kunskaper i matematik och teknik som behövs i ingenjörslandet Sverige. Efterfrågan på teknisk kompetens är som mest akut inom industrin. Här i teknikintensiva Östergötland är detta extra tydligt.
Regionens industriella minne går långt tillbaka i historien och i dag har inte minst Linköping positionerat sig som en av landets främsta städer när det gäller avancerad teknikindustri. Redan i slutet av 1600-talet etablerade sig industrier här. År 1872 öppnades stambanan och ett bolag från Linköping började tillverka järnvägsvagnar och lok. Snart utvidgades verksamheten till att även omfatta flygplan. Den delen köptes år 1939 upp av Svenska Aeroplan AB, vars initialer blev Saab.
Linköping och övriga Östergötland rymmer också ett stort antal andra innovativa stora och små teknikföretag som konkurrerar framgångsrikt på de internationella marknaderna. För att vi ska fortsätta att hålla den höga nivån, måste tillgången till rätt kompetens säkras. Men tyvärr ser det bekymmersamt ut.
Industrirådet, som består av industrins fackförbund och arbetsgivar- och branschorganisationer, har kartlagt behovet i en rikstäckande undersökning. I Östra Mellansverige, den arbetsmarknadsregion som inkluderar Östergötlands län uppger industriföretagen att de behöver ersättnings- och nyrekrytera över 30 000 medarbetare inom branschspecifika yrken som ingenjörer, montörer och maskinoperatörer på tre års sikt. De behöver också ytterligare 10 000 medarbetare som till exempel mjukvaruutvecklare, projektledare och säljare.
Efterfrågan på STEM-kompetens är genomgående: Sveriges infrastruktur behöver genomgående rustas upp, elförsörjningen, vården utvecklas med digitalisering och totalförsvaret byggas upp.
Det finns dock många utmaningar att adressera. En nyligen genomförd undersökning av Ungdomsbarometern och Teknikföretagen visar att:
* Unga är teknikpositiva i stort, samtidigt intresserar inte teknikämnet eller teknisk problemlösning lika mycket.
* Matematiken är en vattendelare – man tydligt gillar eller ogillar ämnet.
* 1/3 av unga har blivit avrådda från att läsa naturvetenskap eller teknik på gymnasiet.
Det är tillsammans inom näringsliv, politik, utbildningsväsende, ideell sektor, regioner och kommuner som vi kan forma en nationell kraftsamling inom STEM. En nationell STEM-strategi bör bygga på ett nära samarbete och handslag mellan olika aktörer, inte minst på den lokala nivån.
Teknikföretagen arbetar i dialog med både politik och ledande aktörer för mer kompetens som matchar tekniksveriges behov genom hela utbildningskedjan. Regeringen ska presentera STEM-strategin i slutet av året. Det är viktigt att arbetet leder hela vägen, med tillräckliga resurser nationella mätetal som kan följas upp regelbundet. Därefter kommer ansvaret att ligga på samhällets övriga aktörer för att strategin ska bli framgångsrik.