Framtiden börjar i klassrummet

Liberalerna sätter alltid skolan i första rummet och vet att det inte finns någon genväg till kunskap, skriver Cari Rylander (L).

Kunskap är grunden för något viktigt, vår demokrati, skriver debattören.

Kunskap är grunden för något viktigt, vår demokrati, skriver debattören.

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Debatt2018-07-23 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag har arbetat i skolan i 20 år och jag kommer aldrig att tröttna, för framtiden börjar i klassrummet. Att alla barn, ungdomar och vuxna ska ha rätt till en bra utbildning och att skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande, är en självklarhet för mig. Skolan skall också vara en plats där eleven ska känna trygghet, trygghet att känna sig själv och där man är nyfiken på vad en människa är och

kan bli, än varifrån hon kommer. Det kan inte vara främmande för någon att skolan har problem. Bland annat i en rapport från Skolverket, att 14 000 elever som gick ut årskurs 9 i våras, inte har behörighet till ett nationellt program i gymnasiet. Från Lärarnas riskförbund, att varannan lärare har övervägt att lämna yrket under det gångna läsåret. Föräldrar som vittnar om att elevers behov inte tas hänsyn till med mera.

Vad kan vi göra åt problemen. Det är viktigt med goda ledare och här ser vi liberaler att rektorer skall få större möjlighet/ansvar att anställa till exempel lärarassistenter och administrativt stöd, låt lärare

vara lärare. Vi vill ha en mer generös inställning till lärarlyft och fortbildning på så sätt kan vi behålla lärare. Lärarens uppdrag måste vara tydligt och läraren ska få använda sin tid till undervisning,

planering och efter arbete. Läraren ska ha ett tydligt ledarskap i klassrummet. Vi vill bygga ut systemet med förstelärare och det ska finnas tydliga och transparenta kriterier. Vi ska göra en särskild satsning för förstelärare i socioekonomiska områden.

Vi vill ha mer tid i skolan och därför utöka timplanen i viktiga ämnen, vi börjar med matematik och idrott. För att fånga upp elever tidigt ska vi införa en läs- och skrivtest i mitten av årskurs 1. För de

som inte når upp till målen ska extra lektioner sättas in. Betyg har diskuterats under årens lopp och betyg är som bekant en bra information både för vårdnadshavare som för eleven. Vi vill ha betyg från årskurs fyra och föräldrar och elever ska ha rätt till skriftliga omdömen från årskurs ett.

I skolan har vi elever med stora inlärningssvårigheter och dessa ska mötas av lärare och speciallärare med bred kompetens. Det är också viktigt att det finns andra personalkategorier, som till exempel

elevassistenter, som är ett stöd för elever med fysiska, psykiska behov. Det är oerhört viktigt att elever med särskilda behov ges en anpassad utbildning utifrån dennes behov, så långt det är möjligt.

Vi vill göra skolan statlig igen och det av många skäl. Ett skäl är att alla skolor i hela landet ska vara bra. Staten ska både kunna styra och fördela resurser och på så sätt ökar likvärdigheten.

Skolan ska visa vägen i livet. Kunskap är grunden för något viktigt, vår demokrati. Det är därför vi liberaler alltid sätter skolan i första rummet. Vi vet att det inte finns någon genväg till kunskap, vi vet

att det behövs skickliga pedagoger, vi vet att det behövs tid, vi vet att det behövs lugn och ro och då menar jag i alla klassrum. Var börjar framtiden? I klassrummet!

Cari Rylander (L)