I augusti är skolstarten runt hörnet och tusentals barn och unga ska återgå till skolbänkarna efter sommarlovet. Det är i skolan man får kunskaperna, bildningen och möjligheterna som krävs för att bygga sin egen framtid.

Tyvärr väljer för få unga att bygga sin framtid i Försvarsmakten och försvarsindustrin. Det trots att möjligheterna till jobb är goda tack vare Försvarsmaktens fäste och utvecklingen av flygvapen i länet. Fler unga i Östergötland borde lockas till att bli en del av det svenska försvaret, men för att det ska kunna ske behöver Försvarsmakten bli bättre på att attrahera och behålla unga än vad man är i dag.

Grunden för att få fler unga att söka sig till grundutbildning och fortsätta sin karriär inom Försvarsmakten är att satsa på yrkesförsvaret. Ett av de största strukturella problemen det svenska försvaret har är att behålla kompetent personal efter genomförd grundutbildning. Dagens system som Försvarsmakten och ansvariga politiker förlitar sig på bygger på en omvänd behovstrappa, där anställda stannar kvar av lojalitet och för att man i grund och botten trivs med sitt arbete, men utan att man får en skälig lön för sitt arbete. 

Det är inte konstigt att unga hellre dras till akademiska studier eller till den privata sektorn där lönen och arbetsvillkoren är bättre. Vissa av de politiska reaktionerna nu när vi mycket snabbt ska stärka vår försvarsförmåga tycks yrvakna – som att det är förvånande att unga söker sig till andra karriärvägar när man tjänar mer på att jobba i butik än på att vara soldat på heltid.

I debatten det senaste året kring när vi ska nå Natostandard om 2 procent av BNP till försvaret har ett återkommande argument varit att Försvarsmakten inte kan hantera för stora anslag på kort tid. Turerna kring stridspiloternas villkor visar däremot på motsatsen. Många protesterade mot de dåliga villkoren som inte förbättras på lång tid och begärde tjänstledighet vilket nyligen resulterade i ett nytt avtal som lockade tillbaka ett stort antal piloter till Försvarsmakten. Pengar behövs på en gång för att trygga försvarsförmågan på mycket kort sikt och att inte genomföra satsningar för att behålla utbildad personal är bara dumsnålt.

Efter kalla kriget monterades det svenska försvaret ner, och att det var ett historiskt misstag råder det i dag bred enighet om. Det svenska försvaret måste få kosta är man i dag istället överens om. Men på samma sätt som man är beredd att låta försvaret kosta genom att spendera miljardbelopp på vapensystem som Gripen, Archer och Patriot måste också personalen få kosta. 

Många vill ibland peka på värnplikten som det enda sättet att säkerställa en försvarsförmåga och en grund för framtidens försvar. Regeringens ambition att utbilda 10 000 värnpliktiga per år kan ses mot den bakgrunden. Men faktum är att en majoritet av Natoländerna inte har värnplikt utan i stället satsar på sina yrkesförsvar. Sverige borde göra samma sak.

Det är hög tid att Försvarsmakten lockar personal enligt samma logik som andra branscher och arbetsgivare gör. I stället för att förlita sig på ständigt ökade mängder värnpliktiga är det en bättre idé att göra det lönsamt att vara militär genom att höja lönerna. Det vore en god investering i vår försvarsförmåga, både för vår egen del men också ett välkommet bidrag till Europas gemensamma säkerhet.