Psykisk ohälsa bland unga har varit ett växande samhällsproblem under lång tid i hela Norden. I Sverige fördubblades antalet barn och unga som vårdades i slutenvård för en psykiatrisk diagnos under 2010-talet. Siffror från svenska läkemedelsregistret visar att antalet barn som har ett recept utskrivet på antidepressiva läkemedel fortsätter att öka. Förra året rörde det sig om runt 37 000 barn. Det är den högsta andelen någonsin.
Även i Finland har ungdomar som vårdas på sjukhus för psykiska störningar eller är i psykiatrisk institutionsvård ökat sedan år 2017. Det är framför allt diagnoser för depressioner och olika ångestsyndrom som bidrar till ökningen av den psykiska ohälsan.
Många unga står utanför samhället när de varken har studier eller arbete att gå till. I Danmark handlar det om 45 000 unga mellan 15 och 25. Skolan har inte kunnat ge det stöd som behövts och barn- och ungdomspsykiatrin är inte tillräckligt tillgänglig.
I Norden har vi liknade sociala och ekonomiska förutsättningar och en gemensam finansierad välfärd. Vi borde kunna göra mer tillsammans för att lösa gemensamma problem.
Nyligen släppte Nordens välfärdscenter en rapport om hur Covid-19 påverkade den sociala isoleringen och den upplevda ensamheten i Norden. Den slår fast att unga vuxna kände sig mer socialt isolerade än medelålders och äldre vuxna. Ungas välmående vägdes inte in när samhället stängde ner.
Vi socialdemokrater i Nordiska rådet har lagt ett förslag som föreslår en rad åtgärder för att öka kunskapen och insatserna för att motverka psykisk ohälsa bland unga. När vi möts nästa vecka kommer vårt förslag behandlas.
*Erfarenheterna om hur Covid-19 har påverkat ungas psykiska ohälsa ska följas upp.
*Norden ska samordna insatser för att minska antalet självmord bland unga och införa en nolltolerans mot suicid
*Möjligheten för en utrednings- och behandlingsgaranti för unga med psykisk ohälsa i Norden ska ses över.
Vi behöver mer kunskap om ungas psykiska hälsa. Den kunskap som finns i våra länder behöver samlas för att dela kunskap, lära av varandra och diskutera vad vi kan göra för att förbättra insatserna för barn och ungdomar. Skillnaderna i hälsa ökar och vi behöver lägga kraft på att få ett mer jämlikt samhälle och att utjämna hälsoklyftorna i samhället. Vi kommer prioritera de här frågorna i det nordiska arbetet. Våra barn och unga är det viktigaste vi har!