En aspekt av det fria skolvalet som diskuteras flitigt är kopplingen till invandring och integration. Från vissa håll påstås bland annat att stora grupper av befolkningen inte känner till eller vill använda det fria skolvalet.
Friskolemotståndarna driver även linjen att valfriheten bidrar till segregationen. Båda dessa argumentationslinjer tar ett utifrånperspektiv och talar om människor som bor i utanförskapsområden i stället för att tala med dem.
Förvånansvärt nog har ingen tidigare frågat människor i dessa områden om hur de ser på valfriheten i skolan. Almega kan nu därför presentera helt nya uppgifter som ifrågasätter argumentationen ovan.
Vi har låtit Demoskop genomföra en undersökning bland föräldrar till grundskolebarn i särskilt utsatta områden, däribland Skäggetorp i Linköping. Eftersom antalet svar där är färre än 100 bör viss försiktighet iakttas vid tolkning av siffrorna.
Den bild som framträder är en annan än den gängse. Hela 81 procent av vårdnadshavarna i Skäggetorp tycker att det är viktigt att kunna välja skola.
Och många använder också denna fri- och rättighet: 70 procent av föräldrarna har valt skola åt sina barn, 23 procent har bytt skola utan att ha flyttat och 37 procent av föräldrarna har funderat på att byta skola. Sammantaget är det fria skolvalet mycket populärt bland Skäggetorps föräldrar.
Det är också intressant att titta på vad föräldrarna tycker är viktigast när det gäller val av skola till sina barn. I Skäggetorp ansåg ingen att det allra viktigaste är att skolans elever har en bakgrund liknande det egna barnets.
Farhågan att det fria skolvalet bidrar till att ett stort antal barn skulle hamna i friskolor som stänger ute dem från majoritetssamhället verkar alltså vara överdriven. I stället prioriterar föräldrarna sådant som skolmiljö, andelen behöriga lärare samt att skolans resultat.
Det finns ett antal olika förslag och utredningar som på olika sätt syftar till att göra det svårare att driva friskolor. Mest aktuell är utredningen En mer likvärdig skola vars förslag skulle leda till att elever i fristående grundskolor riskerar att få skolpengen sänkt med upp till åtta procent och i vissa fall mer. Syftet är uppenbart– att få bort friskolorna, genom att göra dessa ekonomiskt ohållbara.
Om dessa förslag blir verklighet slår man undan benen för alla friskolor, som redan idag är underfinansierade jämfört med de kommunala skolorna.
Därmed undergrävs basen för det breda utbud av skolor som är en förutsättning för människors skolval, detta kan nämligen bara skapas genom att friskolor går med överskott och kan säkra en buffert.
Att bestraffa tusentals barn i Linköping och underkänna deras val vore olyckligt och går stick i stäv med uppfattningarna hos föräldrarna i Skäggetorp.
I grunden handlar det om skillnaden mellan valfrihetens vänner och dess motståndare. Antingen tror man att människor, inklusive de som bor i utanförskapsområden, har vilja och förmåga att påverka sina liv. Eller så tror man det inte.
Våra siffror pekar på att det förstnämnda stämmer bättre överens med verkligheten, åtminstone när det gäller barnens skola. De som bor i Skäggetorp vill, precis som de flesta, välja skola åt sina barn. Då vore det oklokt att utforma en politik för motsatsen.