Vad händer när olika vällovliga intressen krockar i den kommunala verksamheten? När energi- och klimatstrategi krockar med pedagogiska krav på undervisningsmiljö, till exempel. Bra för barnen eller bra för klimatavtrycket?
Mjölby kommun planerar för en ny F till 6-skola på östra stadsdelen. För att vara riktigt hållbara och följa EU-normen om lågenergihus, vill fastighetskontoret löpa linan fullt ut och låta bygga ett passivhus. Det vill säga att man med mycket isolering, mindre fönsteryta och avancerat värmeåtervinnande ventilationssystem, får ner energiförlusterna per kvadratmeter till mycket låga tal. Väsentligt dyrare bygge men mycket lägre energikostnad än ”normalstandard”.
Det borde inte vara fel. Problemet uppstår när utbildningsnämnden upptäcker att det hus som nästan är färdigritat har för lite dagsljus i stora delar av lokalerna. På grund av passivhusnormen klarar man i det liggande förslaget inte ljuskraven för pedagogiska miljöer för skolbarn i alla delar. Då funkar det inte med fönsterlösa grupprum, korridorer, kapprum och entrérum. Forskning visar att stora dagsljusinsläpp med utblickar mot växtlighet ger positiva effekter på elevers och lärares prestation på både kort och lång sikt. Dessutom lär sig barnen fortare i miljöer med högt dagsljusinsläpp.
Varför vet man inte detta redan när man börjar rita en skola? Varför har inte utbildningsnämnden tillsatt en kravställarkompetens, en expert på pedagogisk miljö, att följa projekteringen av bygget av deras skola? Varför anlitar inte fastighetskontoret en arkitekt med specialitet pedagogiska hus, utan fokuserar på passivhus i första hand?
Man skulle kunna drista sig till att fråga; varför anlitar man inte ett företag som är specialiserat på att bygga pedagogiska hus – som bara gör det och kan alla normer och vet vad som är bäst för elever och lärare – i stället för att uppfinna det själva? Priset kanske. Men här pratar vi cirka 300 miljoner kronor. Vad kostar det att misslyckas?
Vi i oppositionen, Moderater och Sverigedemokrater, ställer oss starkt frågande till det här förfarandet. Hur kan man tappa bort de pedagogiska miljökraven när man planerar en skola? Vi vill förstås inte försena hela byggprocessen och kräva helt nya ritningar. Man får väl helt enkelt sätta barn och personal i första rummet och göra avkall på passivhuskraven och ta upp fler och större fönster på lämpliga ställen, glasa mellanväggar och på så sätt släppa in mer ljus i byggnaden.
I vår nya vision 2045 siktar vi i Mjölby kommun på en skola där skolresultaten ligger i topp i landet. Den framgångssagan börjar i den pedagogiska miljön. Med nuvarande planering finns risken att kommunen bygger en ny skola för drygt 300 miljoner kronor som inte uppfyller de pedagogiska kraven.