Astrid Lindgren både skrev och vågade tala om döden. Det oundvikliga som vi gärna håller ifrån oss. Tills en dag då en person får besked av sjukvården att nu är livet utmätt.
I Sverige avlider omkring 90 000 personer normalt varje år. Snart får vi veta om det varit en stor överdödlighet på grund av covid-19 eller kanske inte. Dagligen har vi fått uppgifter om hur många som avlidit. Vi har fått vänja oss att tänka på döden varje dag. Har det gjort någon skillnad i våra livsval?
Jag tänker tillbaka på den läkare i Italien som intervjuades i tv, när pandemin inleddes i början av 2020. Han sa att det var de äldre multisjuka och främst rökande män som avled i första hand. Tobaksskadorna har i många år varit en väsentlig dödsorsak, cirka 12 000 personer/år i Sverige. Därför kan man anta att skadade lungor har varit en stor bov även när det gäller dödsfallen i corona.
Många riktigt gamla personer med friska lungor har faktiskt klarat sjukdomen och återhämtat sig. Barn och ungdomar har också i allmänhet friska lungor och därför klarat sig lindrigt om de drabbats. Lungorna är ju det viktigaste organet när det gäller att kunna andas, så oförstörda lungor är en viktig del i folkhälsan och bekämpandet av covid-19.
Att inte skada sina lungor, ge akt på fetma/övervikt, röra på sig, kostens stora betydelse samt måttlighet med alkohol ger stora vinster när det gäller immunförsvaret. En befolkning med starkare immunförsvar är bättre rustade när nästa pandemi dyker upp framöver. Så vikten av att förbättra folkhälsan bör därför vara det viktigaste vi har lärt oss. Livsstilen väljer vi själva och har ansvaret för.
Men forskarna har nu en viktig uppgift framför sig. Varför dog en del fullt friska personer utan kända underliggande sjukdomar ändå i covid-19? Vilken komponent avgjorde? Det måste vi få reda på!