Den svenska FN-rörelsen samlas den 16-17 juni till kongress i Örebro under rubriken ”Tillsammans för en global framtid”. Rubriken speglar tre centrala teman för Svenska FN-förbundet: det lokala, nationella och internationella samarbetet, utvecklingsarbetet Agenda 2030 och ungas möjlighet att vara med och påverka vår gemensamma framtid.
Sverige har en plats i FN:s säkerhetsråd, flera svenskar finns på höga poster i världsorganisationen och svenskt bistånd går till FN:s humanitära arbete. Det är uttryck för det långvariga och starka FN-engagemang som med brett folkligt stöd har präglat det svenska FN-medlemskapet genom åren.
Trots det och trots att vi lever i en mer orolig tid än på länge ifrågasätts FN-samarbetet. Debatten om rådsplatsen är ett exempel. Under våren har flera opinionsbildare attackerat FN:s granskning av hur Sverige lever upp till en av konventionerna om mänskliga rättigheter, nämligen rasdiskrimineringskonventionen. Även ett öppet, demokratiskt och tolerant land som Sverige har brister som måste kunna påtalas. Det är allvarligt att det arbete som FN:s experter utför på uppdrag av konventionsstaterna misstänkliggörs.
Att FN inte är felfritt är vi FN-vänner väl medvetna om. Därför är en av våra uppgifter att agera granskare och konstruktiv kritiker av det internationella samarbetet i FN. På en rad områden för vi fram förslag som kan göra FN starkare och bättre. Det gäller bland annat behovet av skydd för civila i väpnade konflikter, vårt pris Årets FN-vän till visselblåsaren Anders Kompass och vårt stöd till generalsekreterare António Guterres reformprogram.
FN hjälper miljoner människor varje dag, men ständig underfinansiering gör extra bidrag nödvändiga. Den svenska FN-rörelsen mobiliserar enskilda, organisationer och företag i insamlingsarbete. Samtidigt bidrar vi till att öka kunskapen om FN:s arbete i fält. Mer FN-kunskap behövs i hela samhället – från makthavare och journalister till breda folklager. Landets skolor spelar här en viktig roll.
Klimatförändringarna, de väpnade konflikterna och de humanitära katastroferna kan inte hanteras av något land ensamt. Detsamma gäller kärnvapenhotet och handelskrig. Kriget mot världens kvinnor, religiös och politisk extremism, nationalism och populism hotar mänskliga rättigheter, även i Sverige.
I en turbulent tid krävs att alla står upp för den internationella ordningen och försvarar öppenhet, demokrati och samarbete över gränserna. För små och omvärldsberoende länder som Sverige är FN särskilt viktigt. Den svenska FN-rörelsen fortsätter att verka för en levande FN-debatt och för att Sverige ska ta sitt ansvar för världsorganisationen även framöver.
Aleksander Gabelic
ordförande i Svenska FN-förbundet