Med Sverige Äter pÄ plats i FN:s sÀkerhetsrÄd diskuteras FN-frÄgorna i allt högre grad och med större intresse Àven pÄ hemmaplan. Sverige har under det första Äret av tvÄ i rÄdet tagit humanitÀra initiativ i Syrien och Jemen, varit en stark röst för förtryckta i Palestina och Myanmar och dessutom gett frivilligorganisationer tilltrÀde till det mÀktigaste av alla FN-organ. RÄdsarbetet har pÄ ett tydligt sÀtt kommunicerats pÄ regeringens webbplats.
Under Äret har samtidigt den nya amerikanska administrationen och president Donald Trump Àndrat förutsÀttningarna för det globala samarbetet i allmÀnhet och FN-arbetet i synnerhet. NÀr USA frÄntrÀder rollen som ansvarstagande supermakt blir vÀrlden en farligare plats. Ordkriget mellan president Trump och hans nordkoreanske motpart Kim Jong-Un har fört vÀrlden orovÀckande nÀra ett kÀrnvapenkrig. ErkÀnnandet av Jerusalem som Israels huvudstad ger ytterligare brÀnsle Ät en redan explosiv konflikt. Tusentals kvinnor fÄr betala med sina liv som en konsekvens av att USA stÀllt in bidragen till FN:s befolkningsfond och andra organisationer som inkluderar abortrelaterade frÄgor i sitt arbete för kvinnors och flickors rÀttigheter.
USA:s och den övriga omvÀrldens passivitet har bidragit till att Ryssland har flyttat fram sina positioner i Syrienkonflikten. Konflikten har pÄ sitt sjunde Är skördat rekordmÄnga dödsoffer trots att terrororganisationen Islamiska staten slagits tillbaka. SÀkerhetsrÄdets resolution i slutet av december om humanitÀrt tilltrÀde till nödsatta syrier Àr en ljusglimt som dock inte kan dölja att rÄdet fortfarande Àr djupt oenigt. FN-medlaren Staffan de Mistura behöver tydligare stöd.
Splittringen i FN och sĂ€kerhetsrĂ„det Ă€r skĂ€l för regeringen att höja rösten i en svensk profilfrĂ„ga, nĂ€mligen reformering av FN-systemet. FN-chefen AntĂłnio Guterres har lanserat ett reformprogram som gĂ€ller för hela FN. Flera av hans tankar â förstĂ€rkning av utvecklingssystemet, ett nytt kontor för antiterrorism och skĂ€rpta Ă„tgĂ€rder mot sexuella övergrepp som begĂ„s av FN-anstĂ€llda â ligger i linje med svensk FN-politik. ReformfrĂ„gorna ligger pĂ„ bordet och Trumps invit att diskutera FN-arbetet bör besvaras av de FN-medlemmar som vill ha ett mer transparent, öppet och effektivt FN.
Försvar för mÀnskliga rÀttigheter, anstrÀngningar för att nÄ de globala mÄlen och lyhördhet för kravet pÄ en kÀrnvapenfri vÀrld Àr andra angelÀgna uppgifter under det kommande Äret. En allt mer osÀker vÀrld behöver ett starkare och bÀttre FN med FN-stadgan som utgÄngspunkt. I det arbetet mÄste ocksÄ USA vara med i konstruktiv anda. DÀrför Àr det en gemensam angelÀgenhet att fortsÀtta anstrÀngningarna att stÀrka vÀrldsorganisationen under 2018.