Med Sverige åter på plats i FN:s säkerhetsråd diskuteras FN-frågorna i allt högre grad och med större intresse även på hemmaplan. Sverige har under det första året av två i rådet tagit humanitära initiativ i Syrien och Jemen, varit en stark röst för förtryckta i Palestina och Myanmar och dessutom gett frivilligorganisationer tillträde till det mäktigaste av alla FN-organ. Rådsarbetet har på ett tydligt sätt kommunicerats på regeringens webbplats.
Under året har samtidigt den nya amerikanska administrationen och president Donald Trump ändrat förutsättningarna för det globala samarbetet i allmänhet och FN-arbetet i synnerhet. När USA frånträder rollen som ansvarstagande supermakt blir världen en farligare plats. Ordkriget mellan president Trump och hans nordkoreanske motpart Kim Jong-Un har fört världen oroväckande nära ett kärnvapenkrig. Erkännandet av Jerusalem som Israels huvudstad ger ytterligare bränsle åt en redan explosiv konflikt. Tusentals kvinnor får betala med sina liv som en konsekvens av att USA ställt in bidragen till FN:s befolkningsfond och andra organisationer som inkluderar abortrelaterade frågor i sitt arbete för kvinnors och flickors rättigheter.
USA:s och den övriga omvärldens passivitet har bidragit till att Ryssland har flyttat fram sina positioner i Syrienkonflikten. Konflikten har på sitt sjunde år skördat rekordmånga dödsoffer trots att terrororganisationen Islamiska staten slagits tillbaka. Säkerhetsrådets resolution i slutet av december om humanitärt tillträde till nödsatta syrier är en ljusglimt som dock inte kan dölja att rådet fortfarande är djupt oenigt. FN-medlaren Staffan de Mistura behöver tydligare stöd.
Splittringen i FN och säkerhetsrådet är skäl för regeringen att höja rösten i en svensk profilfråga, nämligen reformering av FN-systemet. FN-chefen António Guterres har lanserat ett reformprogram som gäller för hela FN. Flera av hans tankar – förstärkning av utvecklingssystemet, ett nytt kontor för antiterrorism och skärpta åtgärder mot sexuella övergrepp som begås av FN-anställda – ligger i linje med svensk FN-politik. Reformfrågorna ligger på bordet och Trumps invit att diskutera FN-arbetet bör besvaras av de FN-medlemmar som vill ha ett mer transparent, öppet och effektivt FN.
Försvar för mänskliga rättigheter, ansträngningar för att nå de globala målen och lyhördhet för kravet på en kärnvapenfri värld är andra angelägna uppgifter under det kommande året. En allt mer osäker värld behöver ett starkare och bättre FN med FN-stadgan som utgångspunkt. I det arbetet måste också USA vara med i konstruktiv anda. Därför är det en gemensam angelägenhet att fortsätta ansträngningarna att stärka världsorganisationen under 2018.