Planerna för Ostlänken innehåller flera problem

Det finns flera goda exempel på hur man utvecklat befintliga resecentrum, Hässleholm eller Nässjö, skriver debattören.

En flytt av resecentrum i Linköping från nuvarande läge till Steningeområdet skulle kosta 4,5 miljarder kronor, skriver debattören

En flytt av resecentrum i Linköping från nuvarande läge till Steningeområdet skulle kosta 4,5 miljarder kronor, skriver debattören

Foto: Peter Jigerström/arkiv

Debatt2023-07-15 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Trafikverket har den 26 juni publicerat sin senaste rapport om Ostlänken. Där skriver man att en flytt av resecentrum i Linköping från nuvarande läge till Steningeområdet skulle kosta 4,5 miljarder kronor för Trafikverket. En flyttad station medför även kostnaderna för Linköpings kommun att bygga nytt stationshus, bussterminaler, gator och broar för ett okänt antal miljarder kronor. Anledningen till att vår nuvarande regering beordrat Trafikverket att avsluta planeringen för höghastighetsbanor är just att spara pengar. Då är det märkligt att det ens finns planer att flytta vårt resecentrum.

Nyligen påkördes en person när han korsade en obevakad järnvägsövergång i Hackefors i Linköping. Att bygga om en obevakad övergång kostar i snitt 5 miljoner kronor.  4,5 miljarder kronor räcker således till att säkra upp till 900 övergångar. Det är en ansenlig del av de 3 500 obevakade övergångarna i Sverige.

11 000 personer kliver dagligen på tåg i Linköping, enligt Östgötatrafiken. Lika många kliver av. Sammantaget över 22 000 resor per dag. Trafikverkets förslag att flytta resecentrum cirka 700 meter från centrum skulle ge ett gångavstånd från Gyllen-torget på cirka 1,4 kilometer.  När trafikverket räknar värdet av restid anger man en timmes gångtid till 208 kronor. Mig veterligen har Trafikverket inte beaktat den samhällsekonomiska förlusten av de förlängda gångtiderna.

Linköpings kommun vill exploatera marken där nuvarande resecentrum ligger för att bygga hus. Men det går lika bra att bygga vid Steninge, har vi hört Fastighetsägarna berätta.  

Ibland framför flyttförespråkare att ytan på nuvarande resecentrum inte räcker. Mot det talar Trafikverkets nya rapport, som tonar ner kraven på Ostlänken, vilket innebär färre spår än tidigare på resecentrum. Linköpings samhällsplanerare och politiker borde anpassa sig efter de nya Ostlänkenplanerna, som underlättar för en utbyggnad av vårt befintliga resecentrum. Det finns goda exempel på hur man utvecklar befintliga resecentrum till exempel i Hallsberg, Hässleholm eller Nässjö. 

Linköpings kommuns hemsida under rubriken ”Samhällsplanering och trafik” innehåller en del självmotsägelser. Man skriver om betydelsen av centralt placerat resecentrum men förespråkar ändå att flytta resecentrum mer perifert. Och man betonar vikten av smidiga byten mellan trafikslagen. Men trots det vill man försvåra anslutningen av Tjust- och Stångådalsbanorna till recentrum genom att förorda att dessa banors slutstation ska bli Tannefors.

Linköpingspolitiker säger sig vilja ta bort en barriär, som järnvägen innebär. Men då har man bortsett från Stångån, som ju är en naturlig barriär mot Stångebro och Tannefors. Ån vill man nog ha kvar. Därmed blir ju järnvägens barriäreffekt betydelselös.

Tidigare har linköpingspolitikerna önskat sig en järnvägsstation 40 meter under jord, en orealistisk dröm man motvilligt tvingats släppa. Förnuftsskäl talar även denna gång för att behålla resecentrum i befintligt läge.