Finansiella reptrick ger ingen kommunal välfärd

Kommunal verksamhet som vård, skola och omsorg kan bara varaktigt finansieras med skatter och i mycket begränsad omfattning avgifter, där varje generation kommuninvånare svarar för sina egna kostnader.

Linköpings kommun har en god ekonomi. Men man har också betydande utmaningar inför framtiden med mycket stora investeringsbehov, skriver debattören.

Linköpings kommun har en god ekonomi. Men man har också betydande utmaningar inför framtiden med mycket stora investeringsbehov, skriver debattören.

Foto: Jasmine Hübinette

Debatt2022-09-16 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att som vissa partier i Linköping vill, finansiera sina allt för vidlyftiga vallöften med det kommunala sparkapital som avsatts för framtida investeringar och med avgifter och hyror från de kommunala bolagen är inte seriöst.

Att enligt affärsmässiga principer, som kommunen redan gör, ta ut en rimlig utdelning från bolagen relaterat till det kapital ägarna/skattebetalarna har i dessa finns inte mycket att invända mot så länge det sker utifrån den självkostnadsprincip som enligt kommunallagen gäller för kommunalägda bolag. Men med de utdelningskrav som nu ett par partier ställer skulle flera taxor och avgifter och även hyror på sikt behöva höjas. Det skulle i realiteten innebära att de kommunala bolagens kunder och hyresgäster i stället för skattebetalarna skulle få stå för en del av kostnaderna för bland annat skola och omsorg.

Men är det inte samma kommuninvånare som betalar skatt och som nyttjar bolagens tjänster, kan man då undra? Jo, till stor del. Men skillnaden är att kommunalskatt betalas i förhållande till inkomsten medan bolagens taxor och avgifter betalas i förhållande till de tjänster man köper av dessa. Höjda fjärrvärmetaxor skulle till exempel innebära höjda boendekostnader för de som bor i fjärrvärmeuppvärmda hus. Dessa skulle därmed få ta en större andel av kommunens ökade kostnader än de som enbart betalar kommunalskatt. 

Linköpings kommun har en god ekonomi. Men man har också betydande utmaningar inför framtiden med mycket stora investeringsbehov om man skall kunna erbjuda framtida kommuninvånare samma kvalitet på den kommunala verksamheten som i dag. Att då börja förbruka det kapital som kommunen avsatt för detta vore förödande.

Jo men, kanske någon invänder, kommunen har ju redovisat överskott flera år i rad. Kan man inte ta av detta? Det stämmer att kommunen kunnat redovisa överskott några år. Men då måste man ha i åtanke att dessa överskott till stora delar är relaterade till finansiella förändringar över tid och till uppgångar och nedgångar av värdet på kommunens finansiella tillgångar som inte har med verksamheten i sig att göra.  

Enligt kommunallagens 11kap 5§ får dessutom inte kommunens budgeterade kostnader överstiga intäkterna. Innebörden av detta är att kommunen i sin budget för kommande verksamhetsår inte får ta av sitt sparade kapital till budgeterade kostnader mer än i mycket begränsad omfattning. Det gäller även det kapital som uppstått som överskott tidigare år.

Det innebär således att kommunen bryter mot lagen om man börjar tulla på det sparkapital som tidigare generationer skattebetalare samlat ihop.

En ansvarsfull och realistisk finansiering är grundläggande för den kommunala välfärden. Då duger inte finansiella reptrick.