Det startas för få företag och de som startas har för svårt att växa snabbt. Sverige har tappat i konkurrenskraft och trots hög arbetslöshet är det brist på personer med rätt kompetens. Nu krävs att politiken prioriterar tillväxt och jobb.
För det första måste arbetslinjen återinföras. Samtidigt som var sjunde vuxen i länet försörjs av bidrag istället för jobb har många företag inom i stort sett alla branscher svårt att hitta rätt kompetens. Näringslivets kompetensbehov måste i högre utsträckning vara styrande i utbildningssystemet.
Det måste bli mer attraktivt att välja gymnasieskolans yrkesprogram, vuxenutbildningen måste anpassas mer efter arbetsmarknadens behov än efter behoven i kommunernas egna verksamheter. Men kanske viktigast av allt är att ersättningssystemen reformeras så det blir mer lönsamt att gå från bidrag till arbete samtidigt som skatterna på arbete sänks.
För det andra måste investeringarna öka. Investeringarna har rasat under krisen och de är avgörande för utvecklingen framåt. Bolagsskatten påverkar investeringarna direkt och måste sänkas, i ett första steg till 18 procent.
För att uppmuntra investeringar i små bolag måste 3:12-reglerna förbättras. På 10 år måste Sverige öka investeringarna i forskning med motsvarande en procent av BNP.
För det tredje måste politiken skapa förutsättningar för företagen att leda omställningen till ett hållbart samhälle. Det kräver leveranssäker och konkurrenskraftig elförsörjning i hela landet, ett förändrat mål för elsystemet till 100 procent fossilfritt och halverade handläggningstider och kostnader för de miljötillstånd som inte sällan är ett hinder för många av de stora investeringar som krävs för den gröna omställningen.
Miljöbalken måste helt enkelt reformeras om vi ska klara av våra höga miljöambitioner.
För det fjärde är transportinfrastrukturen eftersatt och behöver underhållas och utvecklas.
Trafikverket uppskattar det eftersatta underhållet till 66 miljarder, fördelat på 23 miljarder på väg och 43 på järnväg. Det är 13 miljarder mer än när man räknade senast för sex år sedan och det är ingenting annat än ren kapitalförstöring.
För det femte är den ökade otryggheten och brottsligheten ett allt större problem även för näringslivet. Sex av tio företag uppger att de varit utsatta för brott de senaste två åren i Svenskt Näringslivs undersökningar.
Inte sällan handlar det om stölder, skadegörelse och inbrott som prioriteras ner av polis och andra myndigheter, till stor del på grund av de närmast obefintliga påföljderna för dessa brott. Sammantaget har de dock stor påverkan både på företagen och samhället i stort och det här är en av de frågor företagarna själva vill att politikerna prioriterar allra mest.
Det saknas inte utmaningar när Sverige förhoppningsvis kommer tillbaka till mer av ett normalläge i höst. Går det bra för företagen så går det bra för Sverige och det är politiken som skapar förutsättningarna. Det är hög tid att politikerna prioriterar jobb och tillväxt.