EU:s gröna giv är ett planekonomiskt experiment

I en ny rapport kan vi visa hur dyr EU:s gröna giv kan bli för Europa, skriver debattören.

Utan en fungerande inre marknad och fri handel med omvärlden går Europa en mörk framtid till mötes, skriver debattören.

Utan en fungerande inre marknad och fri handel med omvärlden går Europa en mörk framtid till mötes, skriver debattören.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Debatt2023-07-20 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

EU är på väg att stöpas om till en grön kommandoekonomi när statliga industrisatsningar kombineras med krav på tullar och överreglering. I en ny rapport kan vi visa hur dyr EU:s gröna giv kan bli för Europa. 

EU:s handel med utsläppsrätter är ett bra exempel på klok klimatpolitik som kombinerar sänkta utsläpp med ekonomisk tillväxt. Tyvärr sker nu ett skifte och politiker i både EU och USA försöker i stället via tullar och subventioner skapa grön omställning. I USA går utvecklingen under namnet ”Inflation Reduction Act” och i EU är det ”Green Deal”.

I en ny rapport som Timbro har släppt granskar vi EU:s ”Green Deal” och kan visa att politiken är dyr och skadlig.

I rapporten kan vi bland annat visa att EU totalt satsar 430 miljarder euro på vätgas över en tioårsperiod, ett belopp som motsvarar ungefär 80 procent av Sveriges BNP. Som ett räkneexempel kan man säga att om de 430 miljarderna i stället hade använts för att främja kärnkraft hade EU kunnat bygga bort två tredjedelar av all fossil elektricitet.

Det är också oroväckande att den havsbaserade vindkraften har fått så stort utrymme i EU:s planer. Havsbaserad vindkraft är förknippad med många problem. Kostnaderna är höga för installation och drift till havs, samtidigt är livslängden betydligt kortare än man trott.

Subventionspolitiken förstör EU:s inre marknad och skadar den internationella handeln. I rapporten kan vi visa att under de senaste åren har antalet handelshindrande reformer varit fem gånger högre än antalet reformer som bidrar till liberalisering av handeln. Utöver subventionerna och tullarna ägnar sig EU även åt överreglering som skadar konkurrenskraften.

Vi är bekymrade över utvecklingen. Utan en fungerande inre marknad och fri handel med omvärlden går Europa en mörk framtid till mötes. Tillväxten kommer falla, välståndet urholkas och arbetslösheten öka.

Därför föreslår vi att EU:s medlemsländer sänker skatterna i motsvarande utsträckning som man planerar att dela ut bidrag, underlättar för investeringar i alla kraftslag, samt återupptar frihandelsförhandlingarna med USA. Dessutom bör statsstödsreglerna stramas åt och alla planer på nya gemensamma lån skrotas.