EU-kommissionens klåfingrighet riskerar ökad hudcancer

Över stora delar av södra Europa skiner solen fortfarande starkt. Men nu hotas majoriteten av solskyddsprodukterna på marknaden av ett förslag från EU-kommissionen, skriver debattörerna.

För att undvika att öka risken för hudcancer kräver vi att Sverige agerar och pressar på för en grundlig utvärdering av konsekvenserna av EU:s förslag, skriver debattörerna.

För att undvika att öka risken för hudcancer kräver vi att Sverige agerar och pressar på för en grundlig utvärdering av konsekvenserna av EU:s förslag, skriver debattörerna.

Foto: Linus Sundahl-Djerf/SvD/TT

Debatt2023-09-01 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Inom kort förväntas EU fatta beslut om en ny förordning, som kan förbjuda en stor del av de UV-filter som används i solskyddsprodukter.

Samtidigt som EU planerar att skärpa reglerna för kosmetika och personliga hygienprodukter, visar ny statistik att hudcancer fortsätter att öka i Sverige. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten har Sverige en av de högsta incidensnivåerna för hudcancer i världen. Antalet fall av malignt melanom har ökat med nästan 40 procent under de senaste tio åren, medan andra typer av hudcancer har ökat med nästan 60 procent.

För att en hudprodukt ska få användas i dag krävs en rigorös och omfattande säkerhetsprövning. Endast en bråkdel av den exponering som används vid tester tillåts i produkterna, baserat på att inga negativa effekter har kunnat konstateras. Det är avgörande att säkerheten är i fokus. Men konsekvenserna av EU:s förslag kan innebära att många av de säkra och effektiva solskyddsprodukter som finns i dag förbjuds, vilket kan leda till försämrad hudhälsa och ökad risk för hudcancer. 

För att undvika att öka risken för hudcancer kräver vi att Sverige agerar och pressar på för en grundlig utvärdering av konsekvenserna av EU:s förslag. Det är av yttersta vikt att fokus ligger på åtgärder som verkligen gör nytta, i stället för att förbjuda användningen av produkter som redan är säkra och som utgör en trygghet för solbadande svenskar.

Kosmetiska och personliga hygienprodukter spelar en avgörande roll för hälsa och välbefinnande. De används dagligen av majoriteten av Europas befolkning. I Sverige omsätter kosmetiska produkter över 20 miljarder kronor per år och branschen sysselsätter cirka 50 000 personer. Den svenska exporten av kosmetiska produkter är betydande, och en välavvägd förordning är nödvändig för att bevara branschens goda utveckling.

Den nuvarande förordningen om kosmetiska produkter (CPR) har varit en global guldstandard när det kommer till säkerhet och har varit en inspirationskälla för tillsynsmyndigheter över hela världen. Regelverket har kontinuerligt uppdaterats för att garantera konsumenternas säkerhet. Produkterna ska vara dokumenterat säkra och ingredienserna måste uppfylla tydligt definierade säkerhetsmarginaler. Det är just denna ansvarsfulla reglering som har gett den europeiska kosmetikaindustrin dess goda rykte.

EU:s arbete med en ny kemikaliestrategi för att ta större hänsyn till miljö och hälsa är välkommet, vi är dock bekymrade över utformningen i det nuvarande förslaget till kosmetikaförordning. Förslaget brister både i evidens och konsekvensanalys, samtidigt som det inte tar hänsyn till proportionerna för användningen av ämnen. Det kan resultera i förbud för många av de vanliga hygien- och kosmetikaprodukter som vi använder varje dag. Regeringen har en möjlighet att agera och se till att beslut fattas på en vetenskaplig grund, utan att kompromissa vare sig miljö eller människors hälsa. En noggrann och genomtänkt konsekvensanalys måste genomföras för att utvärdera både evidens och konsekvenserna för svensk export, arbetstillfällen och välfärd.Det är dags för Sverige att ta ledningen och arbeta för ett mer balanserat förslag till den nya kosmetikaförordningen inom EU.