Linköpings kommun gör sedan ungefär 20 år tillbaka väldigt mycket bra för den lokala idrotten och har insett vad det ger tillbaka i form av minskade samhällsproblem, kommunens attraktionskraft, intäkter till besöksnäringar och allmän goodwill som en trevlig stad att leva i.
Dock finns det en förening som hamnat i en riktig rävsax – Linköpings Tennisklubb. En 104-årig förening med ett otroligt fint rykte i tennis-Sverige och som fostrat bland annat tre manliga spelare på topp 100-rankning i världen, ett antal framgångsrika damspelare, mängder med juniorer som varit på topp 10-rankning i landet i sin åldersgrupp med mera.
LTK har haft sin verksamhet på Stångebro sedan 1975 – alltså 45 år. Genom en för Sverige helt unik konstruktion så har en privat aktör – Linköpings Sportcenter – fått rätt att hyra anläggningen av Lejonfastigheter, som ägs av kommunen. Största hyresgästen – LTK – har fått stå tillbaka för ekonomiska intressen där Lejonfastigheter hävdar att anläggningen måste generera mer intäkter än tidigare.
Ett nytt avtal (som ska träda i kraft årsskiftet 20/21) höjer hyran för klubben med 74 procent per timme och dessutom tvingar LTK att betala för 52 veckor om året istället för de 37 veckor som de bedriver sin verksamhet på inomhus. I realiteten höjs hyran med 250 procent om man räknar på de 37 veckor som LTK använder inomhusbanorna.
Denna hyreshöjning innebär att LTK skulle behöva fördubbla alla årsavgifter i sin verksamhet från juniorer till vuxna. Hur många skulle vara intresserade av att fortsätta då? Alltså en orimlighet.
De flesta av de som drabbas är barn och ungdomar.
Kontentan av detta är att LTK inte kommer att finnas kvar som förening. Tennisen i Linköping skulle enbart ha kvar TK Saab och tre inomhusbanor som klubbverksamhet. Alltså måste man gå tillsammans och hitta en lösning för att detta inte ska ske. Är det rätt ur ett samhällsperspektiv att en förening så kraftigt missgynnas att man inte kan fortsätta sin verksamhet?
Kommunen säger att man inte kan göra något alls. Detta kan inte vara möjligt i ett demokratiskt samhälle. Kan man flyga människor till månen så kan man också riva upp ett felaktigt beslut! Här kommer några olika förslag:
Förslag 1: LTK får behålla sitt nuvarande avtal och betala för de 37 veckor som man utnyttjar inomhus. Resterande 13 veckors timmar kan Linköpings Sportcenter hyra ut tennisbanorna till allmänheten alternativt annan verksamhet. Mellanskillnaden på missade hyresintäkter kan Linköpings Sportcenter debitera kommunen, antingen Lejonfastigheter eller kommunen direkt. Alternativt hyr kommunen LTK:s timmar av Lejonfastigheter och debiterar LTK subventionerat pris. Då betalar LTK direkt till kommunen som i stort sett alla andra idrotter i Linköping gör.
Förslag 2: Linköpings kommun ger bidrag till LTK på mellanskillnaden mellan den tidigare hyran och den nya. Politiskt beslut som räddar en situation som kommunen själva skapat. Sedan görs en ny konstruktion för nästa avtalsperiod från och med 2024 för anläggningen.
Förslag 3: Kommunen upplåter en tomt till LTK med flera racketsportföreningar (till exempel badminton och bordtennis som också har brist på lokaler). Tyvärr medför detta förslag att LTK kommer att gå under på den tiden det tar att färdigställa något nytt.
Det finns säkert fler lösningar. Dessutom är tiden knapp, eftersom LTK senast 30 juni måste skriva på ett nytt avtal (eller ej). En sak är viktig i denna fråga – LTK måste få finnas kvar som förening! En sådan anrik och välskött förening får inte dribblas bort av kommunala beslut.
Vi hoppas på sunt förnuft från ansvariga i Linköpings kommun och Lejonfastigheter att omgående lösa denna knut och låta LTK:s tennis få fortsätta att existera.
Linköping – där idéer bör förverkligas och eventuella misstag bör rättas till.
Roger Ossmin, LTK:s meste A-lagsspelare genom tiderna
Thomas Johansson, Sveriges senaste Grand Slam-vinnare i tennis, 7:a som bäst på världsrankingen
Johan Carlsson, 81:a som bäst på världsrankingen
Tomas Nydahl, 72:a som bäst på världsrankingen
Christer Sjöö, generalsekreterare Svenska Tennisförbundet