Betydligt högre andel underkända än i de andra kärnämnena – svenska och engelska. Svaga matematikresultat har varit grundskolans största utmaning i över tio år. Detta trots att studier visar att matematikresultaten är de, av alla ämnesresultat, som korrelerar tydligast med hur individen lyckas i framtiden.
I matematiken är det centralt att elever får med sig kunskaper från varje nivå. Om exempelvis elever skall lyckas i mellanstadiet är kunskaper från lågstadiet en förutsättning. Om kunskapsgap uppstår längs med vägen, utan att de rättas till, är de svårare att åtgärda.
För att förbättra de svaga matematikresultaten behöver vi säkerställa att elever får med sig rätt kunskap från varje stadie. En lärare måste kunna lita på att deras klass har matematiska färdigheter som någon annan har lärt ut. I en kedja av Skolverket, grundskolechefer, skolledare och lärare är det idag otydligt vem som följer upp elevernas utveckling över tiden. När det saknas tydligt ansvar får vi också en brist på information om vad elever kan mellan nivåerna.
Standardiserade prov i trean, sexan och nian är för sällan för att rätta till kunskapsbrister inom en årskull. Mindre avstämningar i form av matematik-diagnoser är effektiva, men genomförs inte på ett systematiskt på skol- eller kommunnivå.
Idag finns dock möjlighet att arbeta med digitala plattformar som möjliggör standardiserade, löpande avstämningar med mindre insatser för lärare och chefer – med stora möjligheter att få det underlag som krävs för att kunna följa upp utbildningen effektivt omedelbart. Vi har alltså all möjlighet att på ett faktiskt identifiera kunskapsgap när de uppstår och rätta till dessa i tid innan gap blivit för stora.
För att ändra på den negativa utveckling föreslår vi följande åtgärder:
Grundskolechefer och beslutsfattare får ett tydligare ansvar för ansvariga för matematikresultaten över tid. Det ska ligga i ansvarigas uppdrag att se och följa upp på elevers utveckling och därmed att samla in relevant information för att kunna utveckla och säkerställa resultaten.
Säkerställ kunskapsutvecklingen längs varje steg med små avstämningar som integreras med den vanliga undervisningen. Resultat som ansvariga beslutsfattare kan ta del av.
Grundskolechefer och rektorer följer löpande resultat och hanterar brister. Med tydliga mätpunkter blir det tydligt för alla i utbildningskedjan hur varje årskull, klass och elev och ligger till.
Det ska vara oacceptabelt med skolor som konsekvent får mer än 20 procent underkända elever. En strävan mot noll vore visionärt.
De svaga resultaten är inte något övergående som kommer lösas av sig självt. Därför måste våra ledare i skolan sluta att acceptera svaga resultat i matematik. Det finns erfarenhet, metodik och verktyg för att skapa ett utbildningssystem som inte sviker tiotusentals elever varje år. Det är hög tid att prioritera matematiken i skolan.