Svar på "En överdriven oro", 30/12.
Martin Tollén (S) undviker att ta upp två av de poänger jag försökte göra i artikeln 22/12 – klyftan mellan stad och landsbygd samt näringslivets syn på kommunen. Kanske inte så konstigt eftersom det måste vara svårt att försvara den politik som förs inom dessa två områden.
Dessutom undviker Martin Tollén att nämna det faktum att såväl Skäggetorp som Berga och i viss mån Ryd har varit föremål för kommunens projektiver under många år med mycket blygsamma resultat. Varför har vi anledning att tro att det blir annorlunda nu när dessa områden förtätas ytterligare?
När det gäller låneskulden är det helt korrekt att Linköping har en stark ekonomi – i dag. Men det räcker med att läsa kommunstyrelsens OBS-rapport för att se att varningsklockorna ringer även där. Det är inte bara SKL:s ekonomer som hissar varningsflagg för den kommunala sektorn utan även Linköpings ekonomer. Sedan blir det inte bättre av att kommunen fattar investeringsbeslut av typen Sveriges dyraste simhall. Har man helt missat att vår grannkommun Motala får ett av norra Europas största vattenland?
Trafiken till sist. I sin iver att få alla att bli pedalister missar man att bilen fortfarande och framgent kommer att vara det viktigaste färdmedlet i en kommun av Linköpings storlek. Att aktivt motarbeta framkomligheten gör ingen glad, inte heller att undvika att göra nödvändiga satsningar typ Ullevileden. Men det är klart, har man underlag av typen ”Trafikplan för Linköpings innerstad” kan det inte bli annat än kaos. Maken till dåligt utredningsmaterial får man nog leta efter där man bland annat helt har missat den pågående tekniska utvecklingen.