Problemet har senast berörts av kommunalrådet Muharrem Demirok (C) (8/2). Denne menar att ett ökat utbud av småhus i sig kommer att ge lägre priser. Demirok har framfört att alliansen hade en ”vision” om en ny egnahemsrörelse. Det verkar där vara oklart vad som avses med begreppet egnahemsrörelse. Begreppet har historisk förankring och innebär att man gör det möjligt för personer som inte har stort eget kapital att köpa småhus. Detta kan inte bara reduceras till en fråga om att öka antalet småhus där man hoppas på att ökat utbud ska sänka priset på småhus.

En strategi för egnahem innebär att kommunen jobbar med att kombinera tomträttsupplåtelse, gemensam upphandling av byggnadsstommar i radhus samt möjlighet för köparen att bygga färdigt i egen regi. Småhusens upplåtelseform kan vara bostadsrätt med möjlighet att konvertera till äganderätt efter 20 år då föreningens lån är väsentligt nedamorterade.

Modellen innebär att kommunen pressar kostnaden i såväl mark-, bygg- som finansieringsskedet mot att köparen bidrar med eget arbete. Linköpingslistan kommer driva den modellen i flera projekt om vi får förtroende att vara med och styra kommunen efter valet.

Det har dessvärre inte tagits några beslut i denna riktning under mandatperioden.

Frågan om en ny egnahemstrategi var inte bara en ”vision”, utan en punkt i alliansens program som antogs av fullmäktige. Det man lovar i de program som antas i kommunfullmäktige bör man hålla.

En parallell till egnahemsfrågan är hyrorna i nybyggnation. Där har kommunen valt att inte söka statliga investeringsstöd i syfte att hålla hyrorna nere. Det innebär att det under de senaste åren byggts cirka 1 000 kommunala hyreslägenheter med för höga hyror. Det finns ett stort behov av lägre hyror i de nya lägenheterna. Linköpingslistan menar att kommunen alltid ska använda de statliga stöden när tillfälle ges. Vi vill jobba målmedvetet och strukturerat i syfte att ge många fler chansen att etablera sig på bostadsmarknaden.