Djurhållning är en komplex fråga

Jordbruksverket svarar på tidigare debattinlägg.

Djurhållning sätter många olika ekologiska avtryck, påpekar Jordbruksverket.

Djurhållning sätter många olika ekologiska avtryck, påpekar Jordbruksverket.

Foto: JONAS EKSTR÷MER / TT

Debatt2018-09-20 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på "Jordbruksverket vilseleder skolbarn", 16/9.

Jonas Paulsson från Köttfri måndag försöker få det att framstå som att Jordbruksverket och LRF bedriver en köttkampanj där vi undanhåller sanningen för skolelever om köttkonsumtionens ekologiska avtryck. Det stämmer inte.

Det han reagerat på är Jordbruksverkets och LRF:s skolmaterial MatRätt. Materialet bygger på Jordbruksverkets rapport "Hållbar produktion och konsumtion av mat". Syftet är att hjälpa lärare som ska undervisa i frågor om hållbarhet eftersom frågor som rör hållbar livsmedelsproduktion är svåra och komplexa, också för den mest påläste.

Till skillnad från vad Jonas Paulsson påstår är vi i materialet tydliga med vilka ekologiska avtryck djurhållningen bidrar till. Det gäller såväl de utsläpp av växthusgaser som genereras av djur, som riskerna med ammoniak från urin, näringsläckage från gödsel, vattenåtgång etc. Men vi lyfter även, med lika stor rätt, fram de positiva värden som lantbruk, med eller utan djur, bidrar till – värden som även kan vara miljömässiga.

Djuren ingår i kretsloppet på lantbruken, de sköter våra naturbetesmarker och gynnar den biologiska mångfalden. Djurens plats i kretsloppet är tydlig inte minst i den ekologiska produktionen, som till betydande del är beroende av stallgödsel.

Vi har i materialet tagit avstamp från flera olika hållbarhetsmål. Dessa krockar ibland med varandra, vilket vi upplyser om. Det hade varit oseriöst av oss att inte belysa frågorna ur ett brett och sakligt perspektiv, Jordbruksverket bedriver inte ensidig propaganda.

Materialet består av 12 digitala lektioner för årskurs 6–9 samt underlag för gymnasiearbeten. Den lektion Jonas Paulsson refererar till handlar om mervärden med den svenska djurproduktionen om man jämför med hur det ser ut i många andra länder. I materialet ska eleverna skapa en kampanj som skildrar hur köttproduktionen kan bedrivas på ett bättre sätt för att minska användningen av antibiotika. Kampanjen Paulsson nämner är således en skoluppgift, inget annat.

Materialet är byggt på fakta och tänkt att skapa diskussioner i klassrummet. Flera lärare säger att materialet fungerar bra i det syftet.

Vi vill hantera frågan om en hållbar framtida livsmedelsproduktion och konsumtion på ett opartiskt och seriöst sätt. Frågan är för viktig och för komplex för att kunna hantera annorlunda.

Åsa Lannhard-Öberg

Jessica Hagård

Jordbruksverket