Det är viktigt att väga riskerna mot nyttan

De som har störst risk att bli allvarligt sjuka vaccineras först. Det är viktigt att vi håller fast vid den ordningen.

Dagens föräldrageneration är den gruppen som vaccinations-motståndarna riktar in sig på, genom att sprida rädsla för biverkningar, och tona ner risken för sjukdom, skriver regionrådet Kerstin Sjöberg (C).

Dagens föräldrageneration är den gruppen som vaccinations-motståndarna riktar in sig på, genom att sprida rädsla för biverkningar, och tona ner risken för sjukdom, skriver regionrådet Kerstin Sjöberg (C).

Foto: Malin Stenström

Debatt2021-02-19 06:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I alla tider har mänskligheten plågats av sjukdomar och infektioner. Ett sätt att stärka immunförsvaret är genom vaccination. År 1796 uppfann Edward Jenner det första vaccinet. På den tiden dog miljoner och åter miljoner människor av smittkoppor. De som arbetade med att mjölka kor fick inte smittkoppor. Förklaringen var att de haft den ofarliga sjukdomen kokoppor och då fått motståndskraft mot smittkoppor. 

En 8-årig pojke ympades först med kokoppor och 6 veckor senare med smittkoppor. Pojken förblev frisk. Smittkopporna började kämpas ner, i Sverige blev det obligatoriskt att vaccinera alla barn mot smittkoppor 1816. 

Eftersom smittkoppor utrotades så slutade man att vaccinera i Sverige 1976. Dagens 40-åringar har alltså inte upplevt hotet av smittkoppor, 60-åringarna kan minnas sin vaccination, sitt ärr, och kanske allvaret i att få ett skydd mot denna farliga sjukdom. 

De barn som föds idag får vaccin mot rotavirus, difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund, och HPV. 

Tack vare uthålligt arbete med vaccinationer är det inte många som idag upplevt sjukdomarna. Bland äldre-äldre däremot finns personer som genomgått polio som barn, en sjukdom som kan vara livshotande och nästan glömts bort i Sverige, men fortfarande finns i några länder i Asien och Afrika. Polio är ännu inte utrotat, vaccinet är viktigt. 

Dagens föräldrageneration har i sin uppväxt också blivit väl skyddade, men kanske minns några sin kikhosta, en mycket smittsam sjukdom som är särskilt farlig för spädbarn. 

Sammantaget har dagens föräldrageneration sällan sett hotet från dessa allvarliga sjukdomar, och det är just den gruppen som vaccinations-motståndarna riktar in sig på, genom att sprida rädsla för biverkningar, och tona ner risken för sjukdom.

Minnet av det hot som en sjukdom utgör bleknar, och oron för biverkningar av vaccin riskerar ta överhand. Många minns säkert massvaccinationen mot svininfluensan för drygt 10 år sedan. 

Den gången hann fler än 30 miljoner européer vaccineras, och inte många insjuknade här, däremot minns vi de djupt tragiska fallen av narkolepsi. De är sällsynta, färre än 1 fall per 10 000, men likväl tragiskt för den drabbade. 

Narkolepsi är känt sedan slutet av 1800-talet och man räknar med cirka 1 nytt fall per 100 000 individer årligen. I Afrika och Sydostasien dog hundratusentals personer av svininfluensan. Utan pandemrix-vaccinationen i Europa, hade kanske många dött också här? 


Nu är vi inne i coronapandemin. Under 1 år har vi sett allvaret med denna nya sjukdom. Sjukvården är ansträngd och i samhället har många förändringar och vanor ändrats. Bara i Östergötland har fler än 500 personer avlidit i covid-19. 

Över hela världen har viruset spridits. Resurser, teknik och forskning har riktats mot att ta fram vaccin. Doser är beställda till hela befolkningen i vårt land.  

De som har störst risk att bli allvarligt sjuka vaccineras först. Det är viktigt att vi håller fast vid den ordningen. Planen är att vi alla ska ha fått möjlighet till vaccination innan midsommar. Det är viktigt för att annan vård ska kunna utföras, för att samhället ska fungera, för att vi ska kunna umgås igen. 

Det viktigt att så många som möjligt blir vaccinerade, för att minska risker för sjukdom och dödsfall. Det skyddar dig och det skyddar människor runt dig.