I över ett års tid har samhället präglats av pandemins spridning och dess konsekvenser. I första hand drabbas förstås sjuka och deras anhöriga. För många andra har oron för sitt jobb, sin utbildning, sin framtid och för sin hälsa växt.
Under pandemins förlopp har många arbetat hemifrån på obestämd tid, en ny arbetsmiljö har uppstått med psykiska och ergonomiska utmaningar.
Det finns en utbildningsskuld och en arbetsmiljöskuld som växer med anledning av coronaviruset. Våra verksamheter har under lång tid befunnit sig under hård press, vilket ökar risken för psykisk ohälsa både bland personal och elever. Det betyder att vi måste genomföra både rehabiliterande och förebyggande insatser.
Pandemin kan komma att påverka våra ungas deltagande på arbetsmarknaden, hälsa och välstånd. Det kommer att ta tid innan allt är under kontroll och vi återgår till en vardag mer lik den innan pandemin.
Undersökningar som gjorts av Ifous, Skolinspektionen och Skolverket visar att elever känner sig mer ensamma då sociala relationer är svårare att etablera i distansundervisning samt att elever uppfattar att de inte kan få det stöd och den hjälp de behöver.
Det är svårare att få kontakt med och hjälp av sina lärare när de studerar på distans och det har även försvårat samarbetet mellan elever.
Distansundervisningen innebär också stora utmaningar för de elever inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen som kan lite eller ingen svenska alls. Det är betydligt svårare att bedriva undervisning på distans när språket är begränsat.
Även lärare vittnar om att kvaliteten i undervisningen blir lidande och att pandemin kommer att påverka barns och elevers utveckling och lärande i stor utsträckning.
Även om vi ligger långt fram i den tekniska utvecklingen och lärarna har gjort ett fantastiskt jobb skiljer sig elevers förutsättningar när det handlar om bredbandsuppkoppling, möjlighet till lugn studiemiljö och föräldrastöd.
Uppföljningar visar att skolans kompensatoriska uppdrag utmanas då skillnaderna mellan de elever som lyckas och inte lyckas riskerar att öka. Det är inte en likvärdig skola.
Hur tänker regeringen att eleverna ska ta tillbaka kunskapstappet? Liberalerna har i vårändringsbudgeten presenterat ytterligare 350 miljoner till skolan vilket är nödvändigt, men vi behöver en långsiktighet för att kunna hantera utbildningskulden.
Flera förslag från Sveriges elevkårer, Sveriges elevråd, Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund finns på hur eleverna ska kunna ta igen kunskapstappet men än har inte regeringen agerat.
Bland annat föreslås att låta elever som lämnat gymnasieskolan i år och avgångseleverna i fjol söka till högre utbildning i egen kvot samt särskilda möjligheter för dem att läsa på komvux.
Nu är det dags för regeringen att kliva fram och fatta beslut om insatser för att motverka pandemins kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Det duger inte med enbart kortsiktiga åtgärder längre.
Nu är det hög tid att börja betala av på skulden. Vidtar man inte åtgärder nu kommer de negativa effekterna att behöva hanteras under lång tid. Utbildning spelar en helt avgörande roll för både människors och samhällets utveckling.