Replik på "Skog framför Bucht", ledare, 11/9.
Än en gång ser vi en artikel som försöker punktera försvaret för den levande svenska skogen. Agnes Karnatz utmålar skogsägare som svårt drabbade människor som skulle få försörjningssvårigheter om de måste avstå från att avverka en liten del av sin skog. Vem som helst med en dator kan i Google maps eller ”Skogens pärlor” se flygbild av skogen. Zooma in så ser du lapptäcket av kalhyggen och planteringar av olika ålder och små rester av naturlig skog. Man ser också små markerade glest spridda nyckelbiotoper – områden där naturen ännu är artrik och relativt orörd.
Knappt 2 procent av den produktiva skogsmarken i Östergötland har ett långsiktigt skydd i naturreservat. Det råder en massiv obalans mellan de ekonomiska intressena i skogen och respekten för naturen. Hur de frivilliga avsättningarna ser ut är ofta hemligt, då markägaren vägrar avslöja var de finns. (Varför så hemligt?)
Tillfälligt skydd på några decennier räddar inte livet på de många känsliga arter av växter, djur och svampar som en komplett skog är uppbyggd av. Regeringens aktuella beslut innebär ökade möjligheter för markägaren att få ersättning för att lämna artrik skog.
Men vad ska vi med skogens fåglar, småkryp och skrufs till? Frågan är fel ställd. Människan/forskarna har ännu inte kunna konstruera en enda ny levande organism utan att utgå från någon som redan finns. Man förstår inte hur någon organism fungerar i detalj, de är så oerhört komplicerade. Man upptäcker allt fler komplicerade samspel mellan olika arter. Det är ett stort vansinne att utrota tiotusentals arter som man gör nu i rask takt över hela världen. Människan drar nytta av många olika djur, växter, svampar till föda, kläder, byggmaterial, antibiotika, skönhet och man upptäcker nya möjligheter. På 50 år har mer än 50 procent av Östergötlands skogsmark kalavverkats och planterats med enbart gran eller tall (det döljs ofta av en kuliss av lövträd längs vägen). En del av den brukade skogen behöver skötas med skonsammare metoder, utan kalavverkning. Och mer naturskog än nu behöver skyddas för evigt.