För inte så länge sedan, från ungefär 1980 fram till millennieskiftet, hade vi i Sverige världens bästa elsystem. Vi hade el som både var ren och pålitlig, och dessutom till stabilt, lågt pris. Vattenkraft i norr och härtill utifrån befolkning var vi världens mesta kärnkraftsland. Vi var ett land med 8 miljoner invånare och 12 kärnkraftverk. Sverige var världsledande inom kärnenergi. Att färdigställa den sista av dessa, Oskarshamn 3, tog 4 år och 10 månader, inte osannolikt världsrekord. Bygget av alla 12 tog ungefär 10 år. Av dessa är 6 fortfarande i drift samtidigt som befolkningen har ökat till nästan 11 miljoner.
Som alla vet fungerar ju vindkraften bara när det blåser. Och när det inte blåser fungerar den inte alls. Vad alla kanske inte har riktigt klart för sig är att el är färskvara som, åtminstone inte med nuvarande teknik, kan lagras på ett tekniskt-ekonomiskt hållbart sätt. Hade det funnits det hade det redan varit bruk – varför det hela tiden måste produceras lika mycket som det konsumeras. Det måste med andra ord hela tiden finnas kräm i ledningarna. Och gör det inte det riskerar hela elsystemet att kollapsa. Alternativt får man köra med rullande avstängningar, där vissa områden helt enkelt stängs av från elsystemet.
Ju mera opålitlig, icke planerbar kraft, desto svajigare elsystem, och desto dyrare el. Alldeles som det blivit i dag. Mera vindkraft är inte del av lösningen på elkrisen, det är just vindkraften som är problemet.
Mänskligheten känner i dag två möjligheter till stabil elförsörjning: förbränning av fossila bränslen eller kärnkraft. Vattenkraft och sopförbränning är naturligtvis bra de också, då de har hög grad av planerbarhet, men de räcker inte till.
Återigen, det kan inte nog understrykas, mer vindkraft eller annan slumpkraft, såsom solpaneler, är inte en del av lösningen, det är de som är problemet!
Eftersom det svenska elsystemet tidigare var så robust gjorde vindkraften i början inte så stor skada. Elkrisen kan sägas ha röstats igenom i Sveriges riksdag 2020. Den dåvarande regeringen, S och MP, med stödpartierna V och C, beslutade då med röstsiffrorna 174– 173, att avslå dåvarande oppositions förslag, M, KD, L och SD, att stoppa nedstängningen av de två kvarvarande reaktorerna i Ringhals.
Tyvärr går det långsamt men Vattenfall planerar nu för ny kärnkraft i Ringhals. Men det hade naturligtvis varit bättre att inte lägga ner från början. Med längre tidshorisont har sammanlagt 11 kommuner i landet tilldelats medel att göra förstudier angående framtida kärnkraft, för Östergötlands del gäller det Motala, Norrköping och Valdemarsvik.
På kort sikt, för att underlätta för hushåll och företag, skulle man kunna avskaffa punktskatten på el under vintern. Som min partikollega Christian Sonesson föreslagit skulle det vara till fördel att göra elområdena, så att hela landet blir ett område förutom kabeln till Tyskland som finge bli ett eget område. Då skulle priserna i hela landet bli mer rimliga, och bara priset på elen i Tysklandskabeln skyhögt när det är vindstilla.