Lyckas dessa inte försörja sig själva snart finns stor risk för passivisering, utanförskap och bidragsberoende. De som har störst risk i att hamna i utanförskapets inlåsning är kvinnor med småbarn och äldre kvinnor med ursprung i länder utanför Europa. Om de låses fast i livslångt utanförskap kommer de aldrig in på arbetsmarknaden. Vidare har vi ett generöst bidragssystem som kan bromsa viljan att söka jobb. Bidragssystemet måste anpassas så att det alltid finns incitament att söka jobb. Det måste löna sig att arbeta. Vi har ju en skriande brist på arbetskraft inom vissa yrkeskategorier, särskilt inom vård och omsorg.
En av de viktigaste faktorerna för att nyanlända ska komma in i samhället och in på arbetsmarknaden är att de lär sig det svenska språket tidigt. Den tid man läser på SFI är avgörande. I SFI-undervisningen behöver teori och praktik varvas för att öka anställningsbarheten.
Lyckas vi inte kombinera en effektiv språkundervisning med samhällsorientering och yrkespraktik på ett bättre sätt så ökar risken att människor hamnar i försörjningsstöd och utanförskap.
Hur möter den nyanlände det svenska samhället? Många gånger är kulturskillnaderna stora mellan Sverige och Mellanöstern och norra Afrika, vilket ibland leder till konflikter. Samhällskontraktet i Sverige baseras på hög tillit. För att komma rätt i det svenska samhället och kunna bidra till det så krävs kulturell förståelse. Den kan vara svår att ta till sig på kort tid.
För att få igång integrationsprocessen från dag ett, så måste vi ha skärpta krav på deltagande i undervisning av svenska och samhällskunskap, vilket också bör vara ett krav för att få bidrag.
Kristdemokraternas utgångspunkt är att ge människor egna verktyg för att kunna ta ansvar för sitt eget liv och integreras in i det svenska samhället. Men för det krävs bättre kontaktytor mot det svenska samhället för nyanlända. Civilsamhället och idéella organisationer som idrottsföreningar och församlingar kan fungera som bryggor till det svenska samhället. Här kan kommunen gå in och stötta ännu mer den verksamheten som sker på ideell basis i dag och jobba för att utöka dessa viktiga kontaktytor.
Det krävs engagerade och kompetenta entreprenörer i civilsamhället som ser den nyanländas potential och ger dem trygghet. Det kan också vara pensionärer som fungerar som volontärer och faddrar för dessa nyanlända. De kan hjälpa dem in det i det svenska samhället, framför allt genom att förbättra språket.
Det krävs även engagerade entreprenörer och chefer i företagsvärlden som kan anställa nyanlända. Här behövs utbildning för arbetsgivare och chefer i hur man kommunicerar med nyanlända och hur man hjälper dem att lära sig svenska på arbetsplatsen. Det finns även ett stort behov att hitta enkla arbetsuppgifter inom både kommunal regi och i privat näringsliv. Inom den cirkulära ekonomin har nya behov av enkla arbeten uppstått. I kommunal regi kan det kan handla om att hjälpa till i återbrukshallar, att rekonditionera gamla möbler, att hjälpa till att ta hand om sekunda matvaror för biogasframställning. Andra enkla arbetsuppgifter kan vara att plocka ogräs på böndernas åkrar.